.

Klockan ringde halv sju imorse, jag snoozade till tio i. Sen var jag uppe för att sitta i biblioteket, dricka kaffe och plugga ekonomi. Vid halv ett gick jag hem och åt, diskade och städade. Sedan gick jag på nollningsmöte, mitt första som ansvarig. Det känns bra och jag har koll på saker och ting (hoppas jag). Nu ska jag käka, duscha, opponera på ett par arbeten och sedan ska jag dra till min kärlek för lite måndagsmys.

Jag älskar dessa dagar när jag är på g från morgon till kväll, för att sedan bara få somna med Jakob. Det är så livet ska vara. Med en välbehövlig paus då och då :)

Jag läste nyss Claras blogg där hon skrev ett mycket bra inlägg som ni kan hitta här.

Det handlade om kungafamiljen och att vi borde kunna gå ur kungahuset på samma sätt som man kan gå ur kyrkan. Jag tänker inte ta hennes fakta utan ni får läsa i hennes blogg. Men jag kan inte annat än att hålla med.

Jag vet att kungafamiljen är "offentliga utåt" och att det ska verka så fint. Men ärligt talat, har vi inte en statsminister som ska vara vårt ansikte för världen? Jag har nog hellre Fredrik Reinfeldt som ansikte utåt om jag ska vara ärlig.

Och vad gör dem egentligen? Madeleine festar i Saint tropez, "Kungen" jagar, "Drottningen" köper klänningar och Carl-philip kör tävlingsbilar. Den enda som verkar göra något är Kronprinsessan. Men hur skapar festande i tropiska länder en bra bild av oss för andra delar av världen?

Och detta tröttsamma bröllop vill jag knappt nämna eftersom det redan får mer publicitet än nödvändigt. Att sedan renovera och inreda sitt hem för flera miljoner är ju bara galet! För vart kommer pengarna ifrån? Inte en chans har de tjänat alla de hundratals miljonerna själva! Staten betalar dessutom en stor del av bröllopet, närmare bestämt 10 miljoner kronor (Källa: Expressen)

För dessa 10 miljoner hade vi kanske kunnat satsa på, ja jag vet inte, arbetslösa, studenter, pensionärer eller de hemlösa? Och vad är det som säger att 10 miljoner av statens pengar ska gå till deras bröllop bara för att en människa som råkat födas in i "rätt familj" ska gifta sig? Alla vanliga människor då? De som bor på gatan och hade varit nöjda med att kunna få lite mat i magen? Eller de sjukskriva som tvingas flytta hem till sina föräldrar trots att de är 50 år. Bara för att de inte har råd att bo själva. När ska vi satsa på dem? Visst, 10 miljoner hade inte räckt till allt och alla, men det hade banne mig räckt en bit på vägen! Jag är så trött på detta kungahus och det kokar i mig bara jag tänker på sådanna här saker. Bort med kungahuset, eller sätt dem på självförsörjning säger jag. Alternativt låt oss välja själva om vi vill stödja kungahuset eller inte.

Jag fick ett sms av Johanna nyss. Hon är i Grekland i typ 30 gradig värme där hon solar, badar, dricker drinkar, ätyer gott och njuter av livet. Som om inte det var nog träffade hon nyss på vilda delfiner som hoppade och lekte vid hennes fötter. Om jag är avundsjuk? Jag som haft delfiner som det absolut vackraste och underbaraste djuret sedan föralltid? Nej, inte alls. Jag får ju sitta i Växjös universitetsbibliotek från klockan 8.00 varje dag och läsa om normalkalkyler, påläggmetoder och nyckeltal varje dag. Det måste ju vara minst lika roligt?

 

 

Nu är jag tillbaka. I mitt hem kallat Växjö. Mitt tillfälliga hem som jag inte kommer stanna i föralltid. Men som just nu känns mer som mitt hem än vad Ronneby någonsin gjort. Mina besök där påminner mig bara om hur mycket jag faktiskt växt ifrån den staden och hur lite den har att erbjuda mig. Eller hur lite jag har att erbjuda den kankse. Men en mysig helg hemma hos mamma är ju inte fel. Den var fylld av plugg, mat, chill, mera plugg, trevligt sällskap, fotografi och andra trevligheter. Men det räcker. Sedan åker jag hem, till Växjö, igen.

Strax beger jag och Linda oss mot Ronneby. Vi ska äta massa mat, plugga och chilla. Jag hoppas på en perfekt helg! Vi hörs på söndag. Ha en bra helg!

Efter att ha pluggat ekonomi, gjort en powerpointpresentation och förberett 2-3 A4 inför nästa nollningsmöte och städat sedan 08.00 imorse blir nästan lite stolt över mig själv. Jag var trött och gnällig och kände inte alls för att laga mat. Men jag tog mig i kragen och slängde jag ihop en gratäng av köttfärs, spenat, tomatsås, ost, lök och lite pastaplattor. Lite som lagagne, men ändå inte. Helt okej var den också! Jag måste säga att när det gäller mat så har jag talang. Jag är ganska modig och testar olika saker. Lite som min farmor känner jag mig. Hon är en grym kock och kan laga allt av ingenting! Jag ser mig själv om 50 år, sitta med min gubbe som äter glatt och mycket varje dag. Och säger hur tacksam han är och hur gott det var. Typ som min farfar, han berättar alltid hur god maten är. Dessutom tror jag inte att det finns någon annan som kan äta så mycket potatis som honom. Ingenting får slängas! När jag och mina systrar var små och inte alltid åt upp så sa han "tänk på barnen i Afrika". Och vi svara "Ja, vi kan skicka maten i ett kuvert till dom om du vill". Nu slänger jag inte mat längre. Och speciellt inte farmors, den är alldeles för god! Dessutom har jag insett att det som inte äts upp, lätt kan värmas upp nästa dag av en sådan underbar sak som micron.

 

Efter lite kaffe, glass och läsk begav vi oss mot bion. Tydligen fastnade inte jag särskilt bra på bild igår, men jag bjuder på en av mig och Mathilda inne på bion. Alla var vi finklädda och vi fick både leenden, blickar och komplimanger på stan. Inte helt fel! Jag hade på mig min långklänning tillsammans med ett par klackar och en kort jeansjacka. Supersnyggt! Jag har dessutom tagit ett kort på mitt nya nagellack för 25 pix i säsongens färg. Depend is the shit!

 

 

 

Den är underbar, den bara är det!

Jag får tårar i ögonen av denna fantastiska låt.

Jag blir rörd, kärleksfull och lycklig. Med ett stort leende på läpparna.

<3

 

 

Jag kom precis från min sista föreläsning denna terminen. En tenta kvar sen är det över. Det är ta mej tusan helt sjukt! Detta året har rusat förbi fortare än något år tidigare gjort! Men vad mycket jag har fått ut av det. Vänskap, kärlek, smarthet, fester, grillning, flytt och en annat massa kul! Jag har fått lära mig att sätta ner foten, att vara ödmjuk, bo på en liten yta, sköta hushåll, sköta min egen ekonomi och kanske det största av allt: att älska någon och att sätta hela sin tillit till denna människa. Jag är jättenöjd! & så himla stolt över att jag inte hoppade av när jag kände att utbildningen inte passade mig. Det blir bättre och bättre verkligen. Flytten till Växjö var nog precis vad jag behövde. Och idag föll dessutom några bitar på plats gällande ekonomin. Så jag kan inte klaga.

Nu ska jag städa här hemma, lägenheten har ju blivit aningen försummad må jag säga. Sen kommer Louise för ett mindre nollningsmöte. Efter det ska jag sätta ihop enn powerpoint till vår ekonomipresentation. Dessutom ska jag plugga lite i kalkylboken och packa inför min och Lindas korta visit i Ronneby. Vi ska chilla, andas ut, plugga och fira morsdag. Så det blir fullt upp. Tur att man var uppe med tuppen!

Nu är jag tillbaka från förhandvisningen. Den underbara förhandsvisningen! Bubblande cider, klackar, klänningar och höga förväntningar. Goodibagen var väl inte så mycket att hurra för. En liten lotion, läppglans, choklad, en läsk och en tidning. Det var de bra grejerna. Sen var det mest erbjudanden och prover ifrån bland annat Apoliva. Men filmen var så bra! Lättsam, rolig och full av kärlek! Allting slutade som det skulle och dessutom var det en herrans massa fina kläder och smycken med. Att filmen har blivit så pass sågad som den har förstår jag inte. Visst, den saknade handling, som egentligen är väldigt viktigt. Men det fungerade ändå. Helt klart sevärd!

Jag är grymt trött nu så bilderna får komma upp imorgon. Hörs då! Godnatt på er!

Iprenen som jag tog för en halvtimme sedan har satt in. Så jag passar på att bege mig ut i duschen för att fixa mig inför kvällens förhandsvisning av SATC2. Äntligen är dagen här! Kläderna är valda, klackarna nästintill. Sedan ska naglarna målas och sminket på. Det enda som inte är särskilt lyxigt idag är min middag. Den ska värmas från igår och består av potatismos, fisk och spenat. Som sagt, inte så lyxigt, men ack så gott!

Bilder från kvällen kommer att läggas upp!

Det är inte lätt att läsa kalkyleringar och göra övningsuppgifter när ditt huvud håller på att sprängas, halsen svider och näsan rinner. Herregud! Varför kan jag inte bara få bli frisk?

Igår när Linda köpte Ipren och andra sjuksaker till mig så råkade hon få ner en Marabou med smak av passionsfrukt och chili också. Jag antar att hon hade tröttnat på mitt tjat om att jag ville smaka den. Haha! Gullegris! Jag måste säga också att, vilken gudomlig smak! Först söt vanlig choklad som blandas med syrlig passionsfrukt. Dessutom har den en grym eftersmak som verkligen stannar. Jag kan inte annat än vara ledsen om den ska försvinna från hyllorna. Den är lätt min nya Marabou favorit. Efter Marabou premium med hasselnöt och nougat förstås. Den slår ingen!

Nu kommer snart grabbarna, då blire fotboll. Jag har maxat med kläder på mig. Denna kyla vid denna tid på året borde vara olagligt.

Idag är det som jag tidigare skrivit, fotboll. Östers IF - AIK .. Och jag hade velat gå. Just för att socialisera mig lite nu innan skolan slutar. Dessutom kommer jag sitta instängd hela nästa vecka och tentaplugga för ekonomin. Saken är bara den att himlen i stort sett öppnade sig idag. Och nu när det är över drar en, vad man nästintill kan kalla storm, fram. Det är iskallt och inte alls trevligt. Frågan är vad jag ska göra? Sitta ute i luften och få en rolig kväll? Eller stanna hemma i värmen och mysa? Hm ...

Ändrade planer. Jakob ville att jag skulle sova hos honom, och det är faktiskt roligare att sova brevid (läs på, tittandes på Spartacus) någon annan som tar hand om en när man mår dåligt. Så jag tar mig en stärkande dusch, fyller mig med ipren och knallar sedan hem till honom. Han är allt bra att ha!

Jag sitter och ler lite för mig själv. Och hur jag tror att jag kan uppfattas ibland. Louise Engström, detta är riktat till dig nu, haha!

Jag skrev ett inlägg för ett par månader om människor som skriver "älsk" och "vi ska vara tillsammans för alltid" och kontant hur mycket de älskar varandra i sina bloggar och på facebook. Det nya forumet där vi konstant måste visa upp våra förhållanden, känslor och allt annat som sker. Tydligen gick jag lite hårt åt för Jakob berättade igår att Louise hade skojat lite om att hon minsann inte fick skriva älsk om Anis, men att jag skrev pluttiga saker om honom. Haha! Dessutom fick jag en kommentar idag från henne om att jag inte gillade när man ber sina föräldrar om pengar.

Och jag bara sitter och ler. Hur hård och kantig måste inte jag verka? Jag måste ju framstå som en liten surkärring med fasta åsikter som aldrig rubbas? Självklart kan man skriva att man älskar sin pojk-/flickvän, självklart kan man vara gullig och självklart ska man be sina föräldrar om pengar om de har möjlighet att hjälpa dig!

Jag har bara inte varit van vid att vara varken mjuk, gullig, eller att be mina föräldrar om pengar. Det ät först nu jag har lärt mig att vårt förhållande inte skadas av att någon av oss är lite puttenuttiga. Så länge man inte kallar varandra för konstiga saker konstant, vi har ju faktiskt namn, eller hur? Haha! Och pengarna, jag har helt enkelt inte haft den möjligheten, dessutom har jag alltid fått hjälp från andra håll vid behov. Är du fattig så ska du ju självklart be om hjälp, hur ska man annars överleva?

Jag hoppas att ni förstår att detta inlägget är skrivet med glimten i ögat och ett leende på läpparna. Och att jag verkligen inte tagit illa vid mig, och förhoppningsvis ingen annan heller. Jag tyckte bara det var så kul hur jag måste uppfattas. Jag är en ganska hård människa, absolut. Men jag håller på att lära mig. Så skriv att ni älskar era partners, men glöm inte säga det till dem också! För personellkommunikation är ju faktiskt oftast allra bäst, eller vad säger ni kommunikationsstudenter? ;)

Okej. Jag ger upp. Jag är sjuk, grymt sjuk tillochmed. Jag kan inte bita ihop, för mina kropp lägger ner nu. Idag gör halsen ondare än innan, det kliar i mina luftrör och mitt huvud bara snurrar. Har redan behövt ta min akutmedcin för astman 2 ggr idag eftersom det alltid sätter sig på mina äckligt dåliga lungor när jag får en rejäl förkyldning. Fan! Därför säger jag hejdå för idag. Har redan sovit en halvtimme i soffan, och nu tänker jag bädda ner mig och ber om bättre tider imorgon. För då vill jag gärna gå på fotbolll , Östers IF - AIK .. När det väl händer någonting i Växjö liksom. Wish me luck!

Har varit i skolan sedan 10 idag. Och nu ska jag äntligen hem och äta. Man håller sig faktiskt inte på knäckebröd och vatten.

Måste säga att jag är sjukt nöjd med min nya design. Den känns lugn, tjejig och mysig. Precis som jag! Jag slänger upp ett fotografi från i somras bara för att jag är så glad!

Japp. Nu är jag här igen, men snor som försöker tränga sig ur skinnet är stort sett, hals- och huvudvärk och känner mig yr. Blöhö! Jag har tur som har Linda. Hon gick och köpte smör, nässpray och troligtvis Ipren till mig idag. Jag orkar inte mer. Antar att jag skulle tagit Claras råd förra veckan och chillat istället för att springa på möten, gå på föreläsningar och plugga som en tok. Men men, vad gör man?

Nu sitter jag i biblioteket och skriver med Sanna och Elin. Det går bra! det finns ingen tid till att klaga :)

Jag och min kärlek hade en underbar söndagskväll med middag, ljus, film, mys och pussar. Känner mig sådär lagom sprudlande och redo för en ny vecka nu!

Nu har jag skrivit halva rapporten. Därför ska det nu läsas litteratur som ska skrivas in imorgon. Vid sex kommer Jakob hit så vi ska äta lite mat och ha söndagsmys och vara allmänt pariga.

Hursomhelst, jag tog mig lite tid till att facebooka och läsa lite bloggar och är det inte sjukt många som ska ha barn nu? Jag kan typ räkna upp minst 10 - 15 personer i min ålder hemifrån som antingen har fått eller ska ha barn. Helt sjukt! Jag blir riktigt rädd när de kommer med sina vagnar och magar. Alltså jag menar inget illa för är de redo så ska de absolut skaffa barn. När jag träffade Sara och såg henne med Liam insåg jag att hon liksom var gjord för att vara mamma. Och jag tror att jag med är det, men inte nu! Absolut inte nu! Jag menar jag har verkligen varit den som drömt om barn sedan jag var typ 5 år. Men nu när jag börjar närma mig den där åldern då det ska bli dags, då blir jag rädd. För det är ju ofta i tjugoårsåldern som det mest ska hända. Eller? Ska man bli en sådandär modern karriärskvinna och vänta tills man är 35? För det är nog inte heller riktigt min grej.

Jag vill resa, jobba och allt det där. Jag vill hinna så mycket! Sen om typ 5 - 6 år om allting är som det ska vara så kan jag nog börja fundera på att starta min lilla barnaskara som helst ska sluta på tre stycken. Är jag galen som får rysningar och blir rädd när jag läser om alla de som ska ha barn nu. Är jag dum som hellre vill tänka på mig själv än på ett litet annat liv? Gör det mig egoistisk? Barnslig? Jag fyller ju faktiskt bara 21 i år. Jag skulle bara vilja vara "normal" och skaffa barnen när jag är 26 liksom. Men är det så normalt nu? Det känns som att du antingen ska vara tjugo eller över trettiofem.

Jag kan bara inte se mig själv välja vagn, namn, vakna mitt i natten och byta blöjor. Och för att inte prata om amning, shit. Det skrämmer skiten ur mig! På ett sätt beundrar jag er som skaffar barn i så ung ålder, för jag skulle inte våga.

Kanske är jag inte lika mogen som alla andra? Eller för normal? För trist? Jag är ju ganska nöjd med att ta hand om andras underverk tillsvidare. Och jag måste erkänna att jag längtar riktigt mycket tills sommaren när jag kan hänga hos Sara, gosa lite med Liam och sedan lämna ifrån honom. För det känns lugnande, i alla fall i några år till :)

 

 

Yes. En ny dag gryr och det är dags att ta itu med ekonomirapporten som ska skrivas om ett företag. Jag har nu lagt två dagar på tentan, så idag ägnas halva dagen åt att skriva. Det känns ganska skönt egentligen, att få skriva. För det är ju det jag vill göra. Det som de allra flesta i min klass vill göra. Vi är inga ekonomer. Men snart är kursen slut, och jag kan bara hålla tummarna för att tentan går vägen. Vill helst inte komma tillbaka i Augusti och göra om den. Men får jag gör det så får jag. Det är bara att bita ihop, som vanligt. Haha!

Jag märker nu också vilken stress och press som denna kursen sätter på mig. Finnarna har börjat blomma igen, precis som under organisationskursen där vi jobbade under hård press. Egentligen är det ganska konstigt att jag får stressfinnar .. För jag älskar att ha press på mig och jobbar allra bäst efter en deadline. Men tydligen så vill inte hyn hålla med.

Synd att det ska skrivas idag, för det innebär i stort sett att jag måste sitta inne, och solen lyser för tredje dagen i rad på campus. Är sommaren äntligen här?

Jag fick för mig att leka lite med designen. Men nu är jag trött! Och därav är bloggen riktigt tråkig nu. Jag fortsätter en annan dag när jag har tid över. Det är riktigt roligt!

Godnatt!

Min vän Sofie säger att hon vill köpa dessa skor när hon är i London i sommar. Jag säger att hon är galen och att hon bara vill köpa dem eftersom hennes nästintill favorit designer Vivienne Westwood har skapat dessa speciella varelser. Noway Sofie! Här sätter jag ner min fot.

En pluggdag i solen. Nu myskväll med Linda, Sofie och Amanda. Tacos, morötter och dip, och sex and the city står på schemat. Plus en massa tjejsnack. Jag älskar det!

Saknar min man nu dock. Fick försmak igår och idag och nu vill jag ha mer! Haha! Är det inte konstigt hur man liksom kan gå in i att man inte träffas på typ 4 dagar och det går bra. För att sedan träffas igen och bli sådär lagom lycklig och kär? :)

Det blev en grym kväll igår! Och idag skiner solen och det är riktigt varmt! Så jag sitter ute med Linda, Amanda och Sofie för att plugga ekonomi. Sveriges näst regnigaste stad? Inte idag! Nu är jag dock inne och ska äta lunch. Härligt!

 

Det finns i stort sett inget bättre sätt att starta dagen än med en promenad. Speciellt nu när det är så ljummet, varmt och vårigt i luften. Jag älskar det! Idag tog jag, Linda och Amanda oss en promenad i det gröna och bara njöt. Nu ska jag ta mig lite att äta, för sen ska vi fortsätta plugga.

Jag har också beställt morsdagpresent idag, Hihi. Jag är nöjd med mitt val, och vet att det passar mamma. Bara en liten sak, men som är personlig. Så som det ska vara. Jag hoppas att hon gillar det!

Somna inte in i en tiominuters powernap klockan 22:00 på kvällen. När ni vaknar igen kommer ni inte att kunna somna om.

Japp, då var det spikat. Många må tycka att Willys är äckligt och ofräscht . Men jag gillar det! Och har alltid gjort. För det första är det typ hälften så dyrt som ICA och dessutom så finns det glutenfi blodpudding. YES! Som jag har letat och letat. Så fann det där. I hyllan på Willys. Och god var den med! Tack!

Tusan i mig. Det åskar här i de smålänska skogarna. Och det smäller på ganska bra emellanåt. Det är vid sådanna här tillfällen som man vill bo kvar hos mamma.

Idag när jag, Linda, Amanda, Sofie och Johan satt ute på gårn'(Lindas uttryck) så kom jag att fundera på olika saker som vi diskuterade kring. Jag funderade framförallt över mig själv, och mitt sätt att vara, och hur jag tidigare varit.

Jag och Linda har pratat mycket om den stundande festen som ska hända imorgon hos Jakob och killarna. Jag har ju som sagt varit sjuk, och är fortfarande, men ändå är jag beredd att köra en så kallad crush and burn. Jag kör på lite vin imorgon för att sedan bli liggandes hela lördagen och söndagen och bara plugga. För jag tror att det kommer vara värt det!

Likadant har jag hela tiden nu när jag varit sjuk, gått på föreläsningar, pluggat, umgåtts med folk och varit på styrelsemöte. Visst höll jag i stort sett på att brinna upp, men jag bet ihop. Vi var tillochmed och gjorde en intervju på ett stort företag här i Växjö trots att jag i stort sett var röstlös, Sanna hade feber och Elin ögoninflammation.

Om detta hade varit för några år sedan har jag i stort sett bara lagt mig ner och halvdött istället för att faktiskt ta tag i saker och få det gjort. Nu tror ni säkert att detta ska bli ett inlägg om hur stark jag är som person och att alla borde bita ihop. Men då tror ni fel! För mina funderingar går faktiskt kring varför jag nu kan köra 110% trots massa feber i kroppen och huvudvärk. Och inte bara om att vara sjuk, för det är vi alla då och då.

Men också om varför kan jag numera ta en motgång som exempelvis ett bråk, reda ut det och sedan gå vidare? Tidigare har jag haft en förmåga att låta det hänga över mig alldeles för länge. Likadant är det med betyg, vad gör ett U egentligen? Jag har ju kul, och egentligen så är det bara att fixa det nästa gång.

Någonting som jag också är väldigt stolt över är min svartsjuka som numera ligger på en väldigt låg nivå. Jag vet att Jakob vill vara med mig, och jag litar på honom. Även om jag har fått jobba hårt för det.

Kan mina sätt att hantera motgångar på det sätt som jag numera gör, bero på att jag faktiskt trivs så bra här i Växjö att jag helt enkelt tycker att en positiv tanke och ett leende är mer värt än vad en dag inne i lägenheten med nässpray är? Även om det kankse kommer konsekvenser senare. Som imorgon tillexempel, jag vill verkligen inte sitta hemma utan jag vill ut och träffa alla härliga människor som Anis, Louise, Gustav, Erika, Ronja mfl. som jag faktiskt alltd har himla roligt med! Livet är för kort för att slösas bort på att sitta hemma, endast äta "bra mat" och inte trivas till 100%.

För jag trivdes verkligen inte i Ronneby. Jag kände mig ful, dålig och allmänt tråkig. Men här gör jag inte det. Och jag tro att det kan bero både på min nya inställning, men också på att jag faktiskt trivs så mycket bätte här. Nu vill jag inte sitta hemma, för jag vill ha roligt! Hela tiden!

Kan min nya inställning till livet bero på att jag trivs med alla människor jag träffat, alla underbara vänner som jag fått på så kort tid, den fantastiska kille som jag träffat och fallit pladask för? Eller kan det bero på all skit som jag lämnat hemma och bakom mig när jag flyttade till Växjö för att vidga mina vyer? Och kan det bero på att jag numera trivs väldigt bra på min utbildning och känner att det kommer bli någonting bra av mig?

Visst, jag klagade som sjutton häromdagen på allt som händer i Växjö, för allting är ju faktiskt inte fantastiskt. Men om jag ser till de viktiga delarna, de som håller mig samman och de som är viktigast för mig. Då älskar jag verkligen mitt liv här, och jag anser att jag har blivit en mer lättsam, positiv och gladare människa sen jag kom hit!

Tack till alla er som gör det så bra!

Äntligen skiner solen och luften är varm. Jag sticker ut i solen med min Lindus och pluggar ekonomi.

Jag vaknade idag och kände mig inte alls febrig. Jag håller tummarna för att toppen var igår när jag höll på att koka sönder, och att jag därför kommer må bättre från och med nu. Ont i halsen kan jag gå med, och hosta. Men feber är riktigt jäkla jobbigt! Så håll tummarna ni med.

Har precis pratat med Sofie på skype. Det är roligt att höra vad som händer hemma och prata om livet i allmänhet. Jag saknar henne! Nu är jag dock helt slut. Har svettats hela dagen och det känns som att jag ska börja koka närsomhelst. Hostan kommer och halsen börjar fucka igen.

Jag började som kicker i nollningen. Bytte till matansvarig med Linda. Och idag blev jag nollnings/matansvarig. Alltså ska jag tillsammans med Louise, Viktor och Thea ha hand om hela nollningen. Haha! Jag klättrar på den berömda karriärsstegen ;)

Gjorde mej ett litet test för skojs skull. Jag brukar inte gilla dessa eftersom jag anser att om du ska veta vad du röstar på så ska du läsa på ordentligt om vad alla partier står för och vad du tror på. Jag kan dock säga att jag inte blev särskilt chockad över att bli vänsterpartist och allra minst moderat . Haha! Gör testet här.

Okej, ekonomi är verkligen inte min grej. Och det visste vi ju redan från början. Men jag håller modet uppe. Ibland fattar jag allt och ibland inget. Men en sak är säker: De tvåtimmars föreläsningar som vi just nu har, hade behövt pågå i typ fyra timmar varje dag, om någonting skulle fastna. Nu är det liksom som den där reklamen när man sätter sig själv och ska räkna. Man blir ett stort, fett frågetecken! Pålägg eller marginal? MO? TO? What´s the fucking differens? & hur gör man?

Jag vet att jag är sjuk, och att jag borde sova. Men jag svettas och har ont. Blöhö! Så det går inte.

Och vad gör man då? Jo! Då startar man en må bra film. Ni vet en sådan där lättsam film där man inte behöver tänka. Där de onda får vad de förtjänar, där mamman kommer hem till sitt barn, där de som älskar varandra får varandra och där det skickas blommor, äts  choklad, frias och mycket annat.

Jag startade med andra ord Valentines day utan särskilt stora förväntningar, och egentligen var den väl inte sådär super smart eller väldans bra heller. Men ikväll passade den utmärkt!

Jag log och grät, jag ville bli gammal tillsammans med min man, jag ville dricka vin, jag ville bli friad till (utan att säga nej som hon i filmen, vem gör så?) och jag ville vara sådär pigg och sprudlande och dansa på en gräsmatta mitt i natten. Som i Björn Gustafssons sång till Carina Berg: Låt oss vandra natten vidare. Dansa nakna tillsammans i en vattenspridare. Minns ni?

Bara en såndär klyscha som egentligen skapar illamående, kväljningar men samtidigt en alldeles varm och luddig känsla i magen på samma gång. Alldeles perfekt en kväll som denna!

Jag tycker att Blondinbella borde bli gravid och skaffa barn. Då hade det åtminstone blivit intressant att gå in på hennes numera uppblåsta och alldeles för tillgjorda blogg.

OBS! Varning för svordommar!

Det kan bero på "sjukdomen" som härjar i min kropp, det kan bero på det usla vårvädret, det kan bero på stress .. Jag vet inte. Men just nu är jag så grymt trött på all skit som pågår och måste därför skriva av mig. Jag ringde hem till mamma häromkvällen och förklarade mina känslor om att jag vill lämna campus nu. NU! Ta mig härifrån, om så bara för en liten stund.

Det är roligt, och det är fartfyllt, men ta mej fan vad mycket skitsnack och drama det är som pågår. Det verkar som att människor inte har någonting bättre för sig än att gnälla på alla andra runtomkring. Jag är sjukt och äckligt trött på att folk snackar skit om den som inte är i rummet, inte en gång, utan flera. Jag är trött på att folk gnäller när de "inte blir medbjudna" som så många människor här gnäller om, VÄX UPP OCH BJUD TILL LITE SJÄLV!  Andra människor kan inte alltid hålla dig om ryggen. Och om du någongång blir bortglömd, ta det med en klackspark eller bjud in dig själv. Eller vill du hitta på något? Föreslå det då! Jag blir så förbannad på att människor verkar sitta hemma i sina lägenheter med telefonen i handen och vänta på att någon ska ringa!

Jag hatar pojkvänners ex som ska, för att citera: "prata om gamla minnen" .  Men det är bara en liten bisak. För vem orkar lägga energi på sånt, egentligen? Inte jag iallafall.

Jag hatar när en av mina absolut närmsta vänner blir utstött, ensam och illa sedd på på grund av val som hon har gjort tidigare. Dessutom av en brud som inte hade ett jävla skit med saken att göra.

Men mest av allt hatar jag det berömda skitsnacket som pågår! Jag hatar hur människor pratar om en annan som de känner ganska väl när de inte är där. Det skapar sprickor och det förstör vänskapsband. Man gör inte så! Det värsta av allt är att nästan alla gör det, jag med emellanåt, jag som inte tycker om det. Och det skäms jag för. Jag anser mig att på senare år har lärt mig att du tjänar så mycket mer på att ta ett lugnt och ärligt snack med personen istället för att gå bakom ryggen. Kanske handlar det om mognad, jag vet inte. Men främst handlar det om att ge människor det de förtjänar, exempelvis resepekt och empati. Jag är far så illa när människor som jag försöker bry mig om far illa. Du behöver inte älska alla, och du behöver absolut inte umgås med alla. Men du måste ta mig fan respektera att männsikor är olika och ta dem för de personer som de är.

Jag hatar att känna att jag blir dömd av vissa val som jag gör. Jag är ung, snygg och ganska frisk och vill därför ha roligt. Jag vill dansa natten igenom ibland, ibland vill jag stanna hemma med min man och mysa. Ibland vill jag plugga, och ibland så vill jag hänga med mina vänner.

Jag vill dessutom göra min tid på universitetet till en tid som jag kan se tillbaka på som roligt och spännande. Jag vill kunna le och skratta. Men nu kan jag inte det. Nu är det för mycket skitsnack om småsaker, det är drama av de allra allra minsta saker som kan hända, det är onda blickar, det är dömande ögon. Jag orkar bara inte.

Jag skulle verkligen vilja prata lite med farmor. Det var ett tag sedan! Men min hals är ju helt fucked up. Så det får skjutas på hyllan ett tag. Lilla farmor, jag saknar dej!

Två kompletteringar på hemtentan. Tusan, tänkte jag först. Sen så tänkte jag att tentan var ju ganska rolig så det gör inte så mycket. Dock än ganska surt. Men så öppnar jag tentan och hittar de två pyttesmå kompletteringar som jag ska göra. Haha! Ett leende spred sig. Så himla skönt. Det kommer kankse ta ett par dagar, max. Så dessa kompletteringar satsar jag på att skriva i sommar. Det känns ganska bra faktiskt!

Känner mig ännu sämre än igår. Och promenaden hem från Jakob har aldrig känts så lång som idag. Ett tips, om ni känner er febriga ska ni inte ta på er tjocktröja, jacka och halsduk när solen skiner!

Jag kan faktiskt tänka mig att jag har en av de bästa vänner och pojkvänner ever. Igår när jag var på väg ut så ringer det på dörren, där står Linda (som numera tillfrisknat efter att ha lagt bacillerna på mig istället) och frågar hur jag mår och om jag har alvedon. En sådan liten enkel sak som kan göra en så glad!

Så fort jag kom hem till Jakob satte han sig hos mig, klappade på mig och frågade om jag ville ha någonting i affären. Vad som helst sa han, jag går och handlar det. Hihi! Jag kände dock att jag ville ha lite luft så vi promenderade de 500 meterna till ICA och köpte en isglass, citroner och strepsils. Tack gode gud för att apotekets monopol på de receptfria sakerna har upphört! Sen gick vi hem igen och hängde lite med Anis, proppade i mig glass och halstabletter för att sedan lägga oss och se nästa avsnitt av Spartacus. Jag somnade dock, men vad gör väl det?

Imorse ringde Jakobs klocka vid sju eftersom han skulle tvätta, han struntade dock i det och steg upp vid åttatiden tror jag. När han kom in i sovrummet igen vid halvnio satt jag i sängen och försökte stiga upp. Då satte han sig och kramade om mig och la mig ner i sängen igen, lade sig brevid mig och höll sin underbart kalla hand på min panna och sov med mig en timme till. Om inte det är kärlek så vet jag inte vad det är :)

Tråkigt inlägg kan tyckas, men jag är riktigt däven nu. Dock inte döende! Jag tänker inte låta detta slå ner mig. Nu ska jag duscha av mig febern. Sen ska jag gå med Linda och Amanda för att hämta hemtentorna, usch! Jag är riktigt nervös! Efter det ska jag, Sanna och Elin till vårt ekonomiföretag och sen tänker jag plugga ekonomi. Peppa!

Jag har känner mig febrig, har bomull i huvudet och öronen, superont i halsen, och smärta i alla leder som finns. Men ändå har jag pluggat i 5 timmar idag, tvättat, diskat ett berg av disk, dammsugit bort att helgens lera och skurat badrummet. Jag borde ta mig tusan få något pris.

Imorgon är det besök på ännu ett företag där en ekonomirapport ska skrivas. Men fy fan, vad dåligt jag mår! Ursäkta språket. Om en timme ska jag därför pallra mig hem till Jakob och däcka i hans säng och ligga där tills imorgon. Och han ska ta hand om mig, det har han lovat.

 

Jag har troligtvis åkt på samma skit som Linda haft förra och denna veckan. En tjock hals, massa snor, huvudvärk, ont i nacken och feberont i ögonen. Tusan! Jag bäddar ner mig nu. Själv för en gångs skull, när jag hade behövt bli omhändertagen. Tihi!

Jakob gick för en stund sedan. Han lagade brunch till mig idag med äggröra, bacon och smörgåsar. Sen tände vi ljus och mös ner oss i soffan under täcket och smaskade på det framför VÄNNER och Spartacus. Det kändes mysigt och alldeles perfekt! <3

 

En tröttis Jakob ligger brevid mig och snusar så gott. Jag vill inte väcka honom så jag fördriver tiden vid datorn.

Nu är alllår slut för det här året. Jag hade hört mycket om det innan, och hur grymt det skulle bli. Och det var lika sant som det var sagt. Festivalen var amazing! Vi har haft en fartfylld vecka med såpaolympiad, allkårskamp, födelsedagar, konserter, öltält, kareoke, regn, sol, överraskningsfest, vin, cider, lera (väldigt mycket lera), roligt folk. Ja, jag vet inte allt. Då jag har haft Claras kamera har jag inte vågat ta den med mig ifall den skulle komma bort. Men jag har bilderna i huvudet. Ojoj, lilla Linda som står längst fram på Maskinens spelning och uttrycker "jag är för liten för det här, jag kan inte andas". Haha! Ett minne för livet!

Idag ska jag och Jakob ha mys och kolla på Spartacus, en serie om romartiden med gladiatorer, romare och kärlek. Ganska bra faktiskt! Sen ska vi hem till Sanna som fyller år idag och äta sushi och fira henne. Efter det ska jag nog plugga lite ikväll, det kan behövas.

Nu ska jag krypa ner till Jakob igen :)

 

 

Nu är snart denna grymma veckan över. Helt sjukt kul har det varit! Jag hoppas att avslutningen ikväll också blir lika bra. Är dock väldigt trött så jag ska nog koka mig lite kaffe. Jag skriver mer om det imorgon. Då ska vi fira Sanna som fyller år, och plugga ekonomi.

Vi hade en grym kväll igår! Innan klockan sju samlades vi ca 25 pers hemma hos Jakob och grabbarna för att vänta in Anis som fyllde år dagen till ära. När han öppnade dörren började alla sjunga "ja må han leva" och man riktigt såg lyckan hos honom när ögonen tårades där för en liten stund. En sån härlig känsla! Kvällen bjöd på musik, trevligt sällskap, marängsvisch och andra roliga saker.

Den bjöd även på andra saker som inte var lika trevliga men som jag väljer att inte skriva om då jag hellre pratar med än om folk. Kan dock säga att jag är riktigt glad och stolt idag! Och att mitt och Jakobs förhållande känns mer stabilt och att jag verkligen litar på honom!

Nu kommer snart tjejerna hit, sen ska vi hem till Johan och Calle som bjuder på förfest innan festivalen ikväll. Hoppas på att det blir ännu en grym kväll!

Det känns dumt att säga, men när lördagsnatten kommer, och jag vet att söndagen kommer att spenderas med film och ekonomiböckerna, då kommer jag vara glad!

Denna veckan är grymt kul! Men den tar på krafterna. Vi är inne på tredje dagen och jag har redan en lila/blå storttå som gör pissigt ont! Och har tappat bort en vindjacka. Jag hoppas dock på att den ska komma fram! Igår gick vi ut men jag gick hem med Perra och hade djupt snack tills han somnade i soffan och jag i sängen. Jag vaknade dock när Jakob satte nyckeln i dörren. Vi lade en filt på Perra som sov riktigt djupt, men efter en stund vaknade även den lilla parveln och gick upp till sig.

Nu ska jag strax bege mig mot Maria för att tagga inför Allkårskampen som vi hoppas blir riktigt rolig! Någon vinst vet jag inte om jag har energi till. Haha!

Hur ska veckan sluta?

Lätt i sinnet efter ett mycket givande samtal med min man gick jag till garderoben och plockade fram min klänning som jag tänkt ha ikväll. Senast jag hade den var på juldagen och visst satt den löst då, men det stannade där den skulle iallafall. Så vad händer idag då? DEN RAMLAR AV! Jag skojar inte. Såfort jag andades ut hängde klänningen under brösten och allt som fanns kvar var en svart BH som jag helst inte vill visa hela Sivans ikväll.

Jag blir så trött på min kropp! Jag tycker att jag sköter mat som jag ska, och äter varierat. Inte tusan bantar jag i alla fall. Jag fattar inte vad som är fel? Varför kan jag inte behålla min kroppsform som jag var så nöjd med för en månad sen? Nu blir det byxor och tröja ikväll istället.

Jag har läst ekonomi i ett par timmar, och ska nu ta mig in i duschen och förbereda mig inför kvällen. Som förhoppningsvis blir grym! Jag funderar på att väcka Jakob och tvinga i honom lite mat. Han somnade om igen efter att ha ätit lite kräm, tagit huvudvärkstabletter och druckit samarin. Så går det när man inte äter ordentligt innan man dricker alkohol ;)

Lägger nu ut lite bilder från såpaolympiaden igår. Vårt lagnamn var Pussycats och därför var vi vid början av spelen målade som katter och hade även öron. Bilderna är allihopa lånade av Maria :)

 

 

Har upplevt en av de roligaste dagarna på campus hittills! Jag, Sanna, Ronja, Ramona och Maria deltog i såpaolymiaden där vi fick kasta oss fram som mänskliga bowlingklot, springa stafett, spela innebandy, spela handboll och springa "idioten" fram och tillbaka på såpaindränkta plastmattor. Herregud vad roligt det var! Vi vann inte, utan hade bara riktigt jäkla roligt! Nu har jag en stukad stortå och blåmärken på hela kroppen. Men det var det lätt värt! Jag längtar tills bilderna kommer ut!

Vi har också överraskat Amanda som fyller 20 år idag med cupcakes och paket på morgonen. Nu kokar jag lita makaroner, sen ska jag läsa lite nyckeltal för att sedan somna tidigt. Förlorade lite sömn förra natten och känner att tröttheten tränger sig på. Alla andra ska ut eller gå på restaurang ikväll. Men jag sparar mig tills imorgon, då ska vi fira Sanna och Amanda, och det kommer bli toppen!

Självklart glömde jag kameran idag, hade nog inte hunnit ta bilder heller visserligen. Jag sparar på platsen för de nakenbilder som Clara tydligen vill ha på mig som tack för lånet. Haha! You wish Clara Enqvist ;)

Ett stort tack till fröken Clara Enqvist för att jag får låna din kamera! You made my day! :)

Jag har ju glömt berätta att jag och sex andra tjejer har bokar biljetter till premiären av Sex and the city 2 den 26 maj. Gissa om jag är glad?! Det kommer att bjudas på dryck, mat och goodiebags. Och självklart hittar ni oss i våra lyxigaste klänningar och högaste klackar! Åh, detta ska bli så roligt! Tänk att någonting så lyxigt händer här i Växjö. Dessutom verkar filmen helt okej med en arabisk öken, vänskap, romantik, och icke att förglömma, kläder och hår! Jag har dock inte förhöga förväntningar, då blir man mest besviken. Men tänk att verkligen få klä upp sig och svänga runt med tjejerna, bara det är härligt nog!

Godmorgon!

Jag är riktigt trött! Kunde inte somna igår, dessutom kan jag i princip inte sova ensam längre. Jag drömmar mardrömmar hela tiden! Jag tänker inte skriva dem här för det är inte så intressant. Men för att sammanfatta det så dör folk, jag blir jagad av monster, och jag är en jude under nazitiden. Inte okej! Men så är det väl när jag har vant mig vid att sova brevid Jakob antar jag. Det känns helt enkelt mycket tryggare när jag har hans armar runt mig.

Jag saknar min kamera! Finns det ingen som har en digitalkamera som jag kan få låna kankse? Jag lovar att vara rädd om den! Äsch, hur dum är jag egentligen. Vem har en kamera över? Aja, jag håller tummarna! Snart kan dessutom jag köpa min systemkamera, ska bara be Clara om hjälp först. Sen ska det ut och fotas. Ännu en gång med hjälp av Clara.

Idag anser jag mig själv varit mycket effektiv! Det beror säkert på den lugna lördagen igår.

Jag har övat budgetuppgifter tills det mesta satt. Mycket tackvare Linda som kom ner och hjälpte mig när jag hade fastnat! Tack och kärlek till dig! Nu har jag dock fastnat lite igen och ska be om en förklaring imorgon tänkte jag. Men jag är riktigt nöjd ändå! Att klara en budget helt själv är för mig lika stort som det är för en höjdhoppare när denne vinner SM. VM blir det om jag klarar tentan. Märklig jämförelse kankse? Haha! Ikväll ska jag läsa lite om nyckeltal och i kompendiet. Lite i taget om det ska fastna!

Dessutom har jag dammsugit upp allt katthår som fanns, så det känns skönt! Lille Lucifer har åkt hem nu, och som present fick jag en jättefin, alltså verkligen jättefin(!), glaslilja som Karin hade blåst själv. Tydligen är hon en hejare på det där med glasblåseri! Tack till dig med! Det behövdes verkligen inte! Men jag blev verkligen glad! Liljor är ju dessutom mina favoritblommor.

Jag tänkte faktiskt unna mig lite film nu, har ju pluggat sen 12 i stort sett (förutom när jag gjorde lite nya spotifylistor) så det kan behövas.

Just det! En liten bisak: Jag har insett storheten i Ted Gärestad idag. Har inte riktigt förstått mig på honom innan. Men vilken musik! Han är som en poet. Mina favoriter är absolut Himlen är oskyldigt blå och För kärlekens skull.

Nu vet ni vad som händer . Hoppas ni är nöjda :)

 

 

Jag vet inte hur många gånger jag påpekade för stackars Mikaela igår att jag var sugen på kaffe. Jakob and the grabz har ingen bryggare dock så jag tar min efterlängtade mugg nu. Mums! Efter det ska nog ekonomin sitta. Eller?

Läs artikeln ur DN här.

Idag fyller p-pillret 50 år! Det är intressant hur så stora idéer som p-piller, elektricitet och andra historiska påfund uppkommit. Jag anser mig också blivit lite skadad av att konstant höra hur viktigt det är att läsa DN och följa nyheterna ifrån varenda föreläsare man har. Jag tyckte förut också att det var roligt med både nyheter och debatter. Men nu är det liksom på ett annat sätt. Jag ser saker ur ett annat perspektiv och jag beundrar människor på helt andra sätt. Som Margaret Sanger exempelvis, hon ville komma på ett "magiskt piller" som kunde hindra oönskade graviditeter och på så sätt även minska illegala aborter, som också ofta var rent av livsfarliga. En målinriktad kvinna som inte endast tänka på sig själv. Hon visste vad hon ville, och genomförde det. Det är sådanna människor jag beundrar!

Dessutom är jag ganska tacksam att hon uppfann p-pillret, tänk så många människor det har hjälpt. Både kvinnor och män. Plus att det anses som en av de viktigaste upptäckterna i kampen för jämställdhet. Någonting som jag tycker är riktigt bra! Är det någonting jag verkligen står för så är det rättvisa och jämställdhet. Däremot hatar jag kvotering! Men det är ett annat ämne ;)

 

Efter en supermysig lördag med Jakob måste jag bara påpeka att han verkligen kan vara världens bästa och mysigaste. Efter kubben var vi genomkalla och jag kände knappt mina tår. Så vi bäddade ner oss i flera timmar och bara mös. Efter det tog vi oss till ICA och hem till mig för att hitta ingredienser så vi kunde baka pizza. Efter det mös vi lite till och sen gick vi till Louise och Anis för att titta på Kick Ass, som faktiskt var en riktigt bra film!

Sen gick vi hem och bäddade ner oss igen och somnade på en gång. Jag älskar att somna brevid honom! Vi har det riktigt bra tillsammans! Och jag är glad att jag hittade honom. Och jag är ännu gladare att han inte gav upp på mig när jag höll på att fega ur. Vi har fått kämpa lite mot diverse motgångar, men det har verkligen visat sig vara värt det! Jag säger som han skrev i kortet som kom till rosorna: 100% lycka för första gången <3

 

Idag släpper jag allt vad ekonomi heter och följer med Jakob till deras studentförenings kubbturnering. Egentligen gör jag det för Mikaelas skull, det var riktigt roligt att hon bad mig vara med! Nu blir det duschen och käk. Sedan gäller det att både klä sig i, och packa ner vara kläder. Solen lyser med sin frånvaro som vanligt. Men jag tror att det blir en rolig lördag, oavsett väder! :)

En ganska humoristisk och lite udda incident inträffade för mig och min älskade man för ett par kvällar sedan. Klockan 23.00 fick jag upp både mig och honom ur sängen med anledning av att jag var hungrig. Vilket han tydligen också var, han bara sa det inte. Döm hans förvåning när jag ställer mig och börjar bre ett par rån och lägger lite ost på. Han bara gapade tills hans slutligen kläckte ur sig: Nu förstår jag äntligen varför du är så smal. Själv värmde han middagen som hade blivit över. <3

Jag är grymt trött! Har delat med mig av min honung och en film till min vän Linda som är sjukare än sjukast just nu. Jag har även gett henne stränga order om att bädda ner sig och helst inte gå utanför dörren denna helg.

Lucifer vilar på min säng, vilket faktiskt ser ganska inbjudande ut. Men jag tänker ta tag i det jag missunnat i veckan. Det vill säga: måla naglar, ta lite bus, fixa ögonbryn, klippa mig och plocka ut min tvätt som förhoppningsvis är torr. (Igår var den fortfarande fuktig) Sen tänker jag bädda ner mig med en film och lite te. Det spelar ingen roll att det är fredag, jag behöver lite egentid känner jag.

Jag ska vara kattvakt hela helgen. Karin i min klass ska åka iväg och då fick jag äran att passa Lucifer. Han är tydligen oerhört kelig och personlig, och jag tycker att det ska bli helt fantastiskt! :) Kankse kan det lindra min Thea-abstinens.

Jag beundrar människor som får balans, resultar och budget att gå ihop. Hur de gör det vet jag inte. Jag hade mitt första ekonomisammanbrott idag. Äckliga, äckliga kurs! Precis när man tror att man fattat rasar allt. Efter detta kommer jag vara både flintskallig, hes och rödgråten.

Ekonomi, I'll see you in hell!

Grillningen idag var väldigt lyckad och jag är verkligen helnöjd!

Efteråt gick jag hem till Mikael där vi och Jakob egentligen skulle spela spel. Nu blev det inte så utan vi tittade istället på en film, jag gick dock hem efter halva för jag är riktigt jäkla trött! Vi kom dock att diskutera mitt tidigare inlägg angående valet, vilket tydligen inte har varit så populärt.

Egentligen bryr jag mig inte för jag står för mina åsikter och anser mig vara ganska väl insatt och veta vad jag pratar om. Däremot blir jag riktigt ledsen när två människor, varav den ena står mig riktigt jäkla nära och vet vad jag varit med om, börjar prata om hur stor del av de arbetslösa och sjukskrivna bara "latar sig och vill gå på bidrag". Tilläggas ska att de aldrig haft någon arbetslös i sin familj.

Visst, jag vet att många slinker mellan och utnyttjar systemen för att slippa arbeta, men jag vet också hur många som faktiskt kämpar och verkligen lider av sin arbetslöshet. Jag vet av personliga erfarenheter hur dåligt en hel familj kan må när någon blir arbetslös. Jag vet hur det känns att inte veta hur man ska kunna betala bil, bal, student, resor och sådan annan lyx som andra ser som en självklarhet. Och vissa månader även hyra eller middag i slutet av månaden.

Nu ska jag inte klaga för mycket, för jag har haft en farmor och farfar som har varit underbara och ställt upp för mig så som ingen annan har. Och det är jag dem evigt tacksam för! Jag älskar er!

Men det tär på psyket när kompisarna frågar varför man inte åker utomlands eller varför man inte kan åka med på alla aktiviteter. Det tär när människor ständigt frågar om ens förälder verkligen söker arbete eller om denne bara latar sig. Det tär när man måste skaffa ett arbete för att ens förälder ska ha råd att en boende där. Det tär att se en förälder må psykiskt dåligt av att bara gå hemma och söka jobb efter jobb utan att få något gensvar. Och det tär att känna sig som en dålig människa om man är sjuk och inte kan arbeta eftersom man då förlorar en välbehövlig lön.

Jag har lärt mig mycket på det, och som jag nämde innan, inte direkt behövt sakna någonting. Men dessa psykiska känslor är sådant som människor i samma situation inte kan sätta sig in i. Jag säger inte att det hade varit bättre med de röda vid makten. Men jag vill påpeka att alla människor inte bara sitter och låtsas ha ont för att de ska få  bidrag. Hur kan någon vilja det när du knappt får ihop till hyran på den lilla a-kassa (som fortfarande inte är ett bidrag) du har? Jag kan räkna upp flera personer som både är arbetslösa och sjukskrivna som kämpar, söker och gråter sig sömns om kvällarna. Hur fan kan någon icke insatt påstå att människor inte kämpar?

Jag hatar verkligen när männsikor sitter och pratar och drar citat ur expressen och aftonbladet. Eller bara tar efter det som föräldrar säger till en. Ge er ut, gör efterforskningar, prata med folk, titta på partiernas hemsidor (även om mycket där är skit).

Egentligen vill jag inte skriva såhär personligt i min blogg, men jag kände mig tvungen. För plötsligt revs de sår, som jag trodde jag lagt bakom mig, upp igen. Plötsligt sitter jag här med tårarna rinnande, precis som för två år sedan. Vilket i andras öron säkert låter jättelöjligt, men det är det inte. Tro mig, jag önskar inte min värsta fiende att behöva gå igenom detta, och speciellt inte i den ålder som jag gjorde det. Tyvärr är det dock många som faktiskt gör det.

Och mamma, ha inte dåligt samvete! Jag vet att du har gjort ditt bästa, och jag har blivit en bättre människa av detta. Jag anser mig inte kunna ringa till dig och kräva pengar, mat eller annat som så många andra faktiskt gör. Jag vill klara mig, för jag vet att jag alltid gör det i slutändan. Du har varit bäst och jättestark! Jag beundrar dig för att du stod ut sålänge som du gjorde. Det är en otrolig lättnad att du har fått arbete nu!

Jag är dock alldeles för upprörd och ledsen för att hålla tyst ..

Läs denna artikeln.

Vill vi verkligen har ytterligare fyra år av orättvisa där de rika tar från de fattiga? Där de heltidsarbetande och välbetalda betalar mindre skatt än de arbetslösa? Vill vi ha fyra år till av idéer om att det är bättre att gå helt arbetslös än att arbeta 50%?

De blåa gick till val med löften om att skapa arbeten. Hur har det gått tycker ni? Visst, de stötte på en djävulsk motgång i form av lågkonjukturen. Men vill någon vara så vänlig att berätta för mig hur idéen om att det är bättre att du går helt arbetslös och på hel a-kassa fungerar? Istället för att du arbetar 50% och får resten i a-kassa? Hur kan en hel a-kassa bidra till bättre ekonomi och fler arbeten i vårt land? Hur kan denna idé ens skapa arbeten? Detta är bara en av de stora försämringar som de blåa har gjort.

Vill vi verkligen ha en allians som kallar a-kassa för bidrag, vid makten? A-kassa är faktiskt någonting som du har arbetet ihop själv och som du sedan använder som en försäkring vid eventuell arbetslöshet. Vill vi ha en statsminister som kallar sjukskriva med cancer för människor som "måste skärpa sig"? Vill vi ha en allians som höjer våra studielån men minskar våra bidrag? Vill vi göra Sverige till ett mindre USA pga privatiseringar? Vill vi inte att alla i Sverige ska ha råd till sjukvård?

Mona Sahlin må inte vara den mest karismatiska, eller inte ens den vettigast människa som vandrar i vårt land. Men se förbi henne. Vi röstar inte på henne. Vi röstar på hennes politik! Som faktiskt är så mycket bättre än de blåas. I alla fall om ni frågar mig.

Vet inte om ni tittar. Men jag har i alla fall uppdaterat mina länkar och där finns nu länkar till de bloggar som mina vänner driver och som jag anser vara läsvärda. Helt opartiskt givetvis ;)

Jag sitter och peppar inför grillningen med KomMedia som strax går av stapeln. Ett event som jag själv planerat, marknadsfört och arrangerat. Det känner verkligen toppen! Om en timme beger jag, Linda och Sofie oss till ängen med partytält, filtar, grillar, kubb och musik. Jag har fått mycket pepp och beröm på vägen och hoppas verkligen på en grym kväll!

Jag älskar verkligen att vara ansvarig och att få planera. Jag hade nyss ett intressant samtal med min vän Fia. Hon sa att det nog blir toppen eftersom jag i stort sett är född till att planera. Och att jag lätt kunde vara en diktator och bestämma över folk. Vi kom på att om jag hade levt i nazityskland hade jag typ varit Hitler, förutom alla psykoidéer och dödande. Kanske inte det bästa vi någonsin kommer på, men jag tycker ändå att det var lite komiskt.

Oj , vad jag kommer få skäll nu för att jag jämför mig med en av världshistoriens värsta män. Men kom ihåg att jag bara jämförde hans sätt att styra folk! Inte att jag stöttar de sjuka idéer som han hade! Se det roliga i det! :)

 

 

Har suttit hos Perra ett par timmar nu och fixat med musiken till KomMedias grillning imorgon. Det känns awesome! Vill passa på och tacka honom för all hjälp! Är dock trött nu, men ekonomin ska räknas ut! Sen ska jag bara sitta och andas :)

Dumma, jäkla, äckliga, skittvättstuga! Fixa dem någon jävla gång? Jag har bott här i ett halvår och i stort sett haft problem varenda vecka som jag har tvättat.

Förra gången gick maskninen sönder och vaktmästaren ursäktade sig med att "de håller på att byta ut maskinerna". Jotack. Det är ju bra, men hursomhelst så fick jag ha blöt tvätt i min lägenhet i två dagar, som ändå inte var torr efter det. För det finns inget bra ställe att hänga tvätten på. Utom värmegrejjen i badrummet, som förresten gjorde fula brännmärken på två av mina tröjor.

Idag var det torktumlaren som var satt på auto. Vilket enligt instruktionerna betyder att den ska tumla tills tvätten är torr. Förstår ni det? TORR! Men icke. Den valde att stanna efter bara en liten stund tydligen. För min tvätt var fortfarande blöt när jag kom tillbaka. Och då var dessutom tvättiden slut, så jag fick vackert hänga upp tvätten inne i lägenheten ännu en gång.

Och sen undrar jag hur dåligt egtt torkskåp egentligen kan vara? Jag har tröjor därinne i två timmar och de var ändå blöta. Trots att jag hade på högsta värme.

Tack Stubor. You suck!

Kongodagen om en stund. Arrangerad av informatörsstudenter som går inriktning fred och utveckling. Jag kan ingenting om konflikten i Kongo och därför ska det bli ganska intressant att lära sig någonting nytt. Ska dock inte stanna länge för sen ska jag hem och pyssla med likviditet, balans och resultat. Oh yes sir, I'm a real student.

Har nyss haft ett mycket trevligt och givande samtal med min mamma. Hon är bra att ha! :)

 

Minns du Johanna? :)

& jag är glad!

Hela dagen har rullat som på räls med möten, redovisningar och balansräkning. Just great! Är riktigt sugen på att sätta igång med det hemliga projektet. Det kommer ju bli toppen! Dessutom var mäklarna riktigt imponerade över vårt arbete med. Yes!

Funderar på att sätta saxen i mitt eget hår ikväll. Mina uppklippningar är på utväxt men ganska slitna. Får se om jag orkar. Har trots allt varit hemifrån sen åtta i morse och kom just hem. Även om jag mest gjort roliga saker.

Ska koka mig lite te sen, fixa ett par mackor och sen läsa ekonomikompeniduim. Jag kan inte fatta att jag faktiskt tycker att det är roligt. Clara kallade mig smart idag! Hon sa att hon var imponerad över att jag förstod så mycket att jag kunde ställa frågor på lektionen. Och därmed vad jag smart. Det är konstigt vad en sådan kommentar kan förgylla ens dag och bara peppa ännu mer. Tack Clara! :)

Jag har fullt upp! Och jag älskar det! Plötsligt är jag både allkårs- och grillkvällsansvarig. Men jag tycker ju om att fixa med det så det är väldigt chill! Nu ska jag strax på möte med Clara för att diskutera det hemliga projektet. Spännande värre!

Efter det ska jag nog ta ett par minuter i solariumet, känner att det behövs. Ikväll blir det till att läsa ekonomikompendium och fixa klart det sista för allkår.

Och imorgon måste jag gå och köpa cd-skivor tills torsdag då grillningen är och bränna lite skivor. Plus gå på Lindas och de andra fredarnas arrangerade kongodag för att lyssna på föreläsningar och annat. Sen plugga lite mer ekonomi, jag är duktigt peppad! Jag har förstått det vi sysslar med och tänker fortsätta med mina övningar för att hålla hjärnan igång.

Dessutom är mitt nyhetsbrev för KomMedia nästan färdigt och redo att ges ut. I'm on fire!

Visst låter det bra? :)

Jag är uppe med tuppen. Har precis kommit ur duschen och Jakob ligger och snusar så lugnt i sängen. Ska snart väcka honom dock eftersom han ville plugga.

Idag är dagen då vi ska redovisa vårt fältarbete för mäklarbyrån. Det ska bli spännande. Speciellt med tanke på att de var aningens negativa till det vi hade gjort. Men det gör inte så mycket egentligen, vi har minst fått G från läraren och det är viktigast! Önska oss lycka till! :)

Jag hittade just en grupp på facebook som ville stoppa en viss blogg. Namnet tänker jag inte ens nämna då jag inte vill göra reklam för den och det den står för.

Hur som helst klickade jag mig in på bloggen och vet ni vad den handlar om? EN KVINNA SOM HAR SEX MED HUNDAR! Det var det äckligaste jag någonsin läst och sett så jag klickade ur mig på en gång. Herregud! Stackars oskyldiga djur som inte vet bättre. Människor däremot borde göra det. Vi människor borde veta bättre än att para oss med hundar. Hundar är djur och hör ihop med andra hundar. De får säkerligt tillräcklig tillfredställelse av det.

Och ägarna till dessa hundar ska vi inte ens prata om. Hur kan ni? Ni köper en osyldig valp för vad? Att den växa upp och se ha samlag med människor. Samlag som hunden varken kan säga ja eller nej till. Hur kan ni veta att hunden vill? Hur vet ni att den inte bara gör vad den blir tillsagd? Önskar ni inte hunden bättre?

Jag slutar aldrig förvånas av hur människor tänker och att de ständigt kan få dina tankar om den mänskliga rasen att sjunka. Just nu mår jag fysiskt illa och jag vill inte skriva om detta egentligen med tanke på att många i min släkt läser min blogg. Men jag var tvungen. Ett sådant här hemskt och fullständigt fruktansvärt ämne kan jag inte hålla tyst om. Hur kan de? Hur tänker de? I detta fallet är jag inte för alla människors fria val i livet. För det är fel! Så fel! Mer fel än mycket annat på vår jord.

Ägare och deltagare: Ni äcklar mig!

 

Yes, idag började ekonmikursen. Läraren kändes fantastisk! Rak på sak och med bra förklaringar. Nu efter första föreläsningen känns det väldigt bra! Men jag tänker inte ta ut all glädje i förskott. Siffror har trots allt aldrig varit min starka sida.

Jag tycker om att ta städningen i omgångar. Jag skrubbar handfat, toalett och spegel 1-2 gg/vecka. Sen torkar jag och dammar av typ en gång i veckan om det behövs, annars varannan vecka. Spis och det får man ju ta i stort sett varenda gång man har lagat mat. Och likadant mitt bord som är svart. Där syns allt damm som flyger omkring. Och tro mej, på 22 kvm blir det en hel del damm. Allt från hallen flyger liksom in och söker sig till de mest oattraktiva ställen. Kunde det inte bara samlats i en hög under typ soffan? Ett ordentligt röj får jag ta då och då.

I förra veckan rensade jag mina garderober och min byrå. Och jag insåg att jag inte har så fasansfullt mycket kläder faktiskt. Dock insåg jag att jag inte direkt älskar de plagg som jag faktiskt äger. Lite synd.

Hursomhelst, jag ser fram emot att ha en 30 kvm större lägenhet att smutsa ner tillsammans med Linda. Vi kan laga mat ihop, vi kan städa ihop, vi kan skura ihop. Jag tror att allting kommer bli lite roligare, lite bättre. Dessutom kan jag gå i hennes garerober och haffa sjalar, kjolar, skor och annat som skulle sitta fint på mig. Haha!

Idag har vi pratat om vilket sovrum vem kommer ha. Som om ödet ville oss väl hade vi sett på det på exakt samma sätt i våra huvuden. Linda kommer att ha rummet närmast badrummet och jag det närmast TV-rum och balkong. Härligt! Det är som att vi är gjorda för att bo tillsammans :)

Linda och jag på nollningen med våra kokosnötter.

Det blev lite chill på ängen med Linda och Amanda. Äntligen kan man sitta i tshirt! Nu ska jag ringa farmor, sen ska jag städa klart.

Solen lysen från klarblå himmel. Så jag och Linda snörar på oss promenadskorna. Egentligen behöver jag städa idag, men nu hoppas jag på en dag i solen! Man måste ju prioritera.

Liveföreställningen av Kvarteret Skatan går just nu på ettan. Jag har önskat hela hösten att se den, men den spelas bara i Stockholm så planerna gick tyvärr i stöpet. Så gissa om jag är glad nu?

Det var absolut värt att gå hem från Vigge för att sitta ensam och titta på detta. Dessutom lagar jag potatismos, kycklingfilé och beasås. Det var ett par timmar sedan jag och Jakob åt så nu var det dags igen.

Åh vad lycklig jag är nu! Någongång ska jag se dessa människor i verkligheten. Jag slänger dessutom in ett av de bästa klippen så att ni verkligen kan skratta.

Ha en trevlig kväll nu gott folk, jag vet att jag kommer ha det i alla fall!

 

Det blev ingen utgång för mig. Jag var alldeles för hungrig och ansåg mig inte ha råd att betala inträde till Stallarna för att käka. Så jag gick hem, tog på pyjamasen och krängde mackor. Mums! Är väldigt nöjd med mitt val. Jakob blev dock lite halvt besviken, men det kan jag leva med. Han kommer hem till mig sen. Har lagt fram en ny tandborste till honom som den underbara flickvän jag är. Han måste ju vara rädd om sina tänder. Och dessutom för att jag inte vill ha hans whiskeyandedräkt i ansiktet hela natten. Haha <3

Det var också ett par andra som druckit ett glas eller två för mycket ikväll. Känslorna satt utanpå och var otroligt varierande om jag säger så. Men jag nämner inga namn. För så kan det gå ibland och det är ingenting som förstörde någonting för någon. Lilla sötfrö! Väljer att prata med damen imorgon när vi båda kan förstå vad hon pratar om :)

Nu ska jag titta på Vänner och sen ska jag nana lite innan min man kommer hem. Imorgon blir det en relaxdag. Men jag ville bara säga att jag är mycket nöjd med kvällen. Både hur den utspelade sig hos Amanda och Erika. Så jag somnar med ett leende på läpparna och med en icke länge hungrig mage.