.

Efter en fantastisk dag med Sara, Jonas och Liam (och en massa fantastiska bilder på Liam, jag älskar att öva på mina fotografikunskaper!) är jag ganska trött. Och med tanke på att jag ska jobba inatt borde jag pallra min in till sängen och sova lite.

Efter inatt är jag klar dock, inga mer nätter för mig!  Eller tjaa, jag kan fungera som vikarie vid exempelvis sjukdom. Men eftersom jag tycker att det är så otäckt som jag gör känns det som att jag helst inte hoppar in något mer. Endast nödfall! Idag är det dock lördag, och fint väder, vilket innebär att terassen är öppen till minst kl 01. Så jag blir aldrig ensam. Så skönt! Funderar på att ta mig ett snack med spökerna inatt. Ulrica hade sagt till dem en natt när de höll på för mycket, och hon fick inget svar, så då vågar jag nog med. Tihi. Vad töntig man är.

Jag längtar inte till hösten. Av olika anledningar gör jag inte det. Men jag längtar efter höstkläder! Och höstväder. Jag vill sitta inne med en stor kopp te, i en stor bylsig kofta och höra regnet smattra mot rutan. Jag börjar känna mig redo för skola igen. Sitta med glasögonen och skriva rapporter. Men mest av allt är jag sugen på kläderna. Jag tittar lite på diverse sidor för att se vad som kommer bli det mest användbara i höst, och jag gillar det jag ser! Mörka jordnära färger, strikta linjer, stickat och lite spets. Passar mig utmärkt! Jag är så sugen på att slänga en stor sjal runt halsen och på så sätt liva upp hela mig. Jag är sugen på jeans och koftor. Synd bara att inspirationen finns här nu. När hösten väl är här brukar energin tryta. Men jag ska försöka. Är grymt sugen på en snygg och moderiktig höst. För att för mig är utseende viktigt för välbefinnandet, och just nu krävs det en del för att skapa denna känsla.

Just nu letar jag jacka som sagt. Fast den ska vara mer till sen höst/vinter. Frågan är bara om man ska inverstera i en kappa eller jacka? Eller en kort kappa? Hm, det enda jag vet är att jag är sugen på en stor krage ..

Alice, 4 år har underhållt oss övriga i släkten Johnsson halva kvällen genom att dansandes och skrålandes sjunga denna fantastiska sång på, enligt henne själv, alldeles perfekt engelska. "Jag behöver inte lära mig engelska för jag kan redan" säger hon glatt, men bestämt. Visst är barn underbara?

Till Clara:

Givetvis var jag seriös! Inget speciellt egentligen, fotsteg, känslan av en annan närvaro och så. Läskigast var det dock i köket då jag precis gått in genom de elektriska dörrarna och jag hörde, verkligen hörde, hur någon annan också gick in igenom dem. Då blev jag rädd och gick ut, haha! Man det är inte otäckt, det är mest spännande. Jag håller mig dock för att gå ut i köket och väntar tills det blir ljust :)

Hotellspöket är med mig inatt. Iallafall i köket där han/hon skrämde mig rejält och hjärtat stannade för en nanosekund. Jisses! Det är ganska skönt med sällskap, men skrämmas är väl lite onödigt? Här i lobbyn håller det sig lugnt. Där känner jag bara att någon är med mig. Men i köket där blir det liv, varenda gång. Haha! Jag ler åt det. Det är ganska skönt med lite sällskap. Undrar om man ska prata med den som är med mig? Någon som vet?

Förmodligen tycker ni bara att jag är knäpp, tihi.

Jag må ha blivit tokig, men i år ska jag banne mig ha en ny vinterjacka. Jag har haft mina i flera år och är inte särskilt förtjust i någon av dem, möjligvis den grå/svart rutiga som jag enligt min vän Andreas ser ut som en skogshuggare i, haha. Den är cool. Men tunn. Om vintern 2010 blir lika lång och kall som den 2009 krävs lite mer. Problemet jag har är att vinterjackor oftast inte passar mig. Jag ser så  konstig ut med smala ben och smalt ansikte, sen en stor plufsig jacka. Därför börjar jag mitt sökande tidigt i år. Just för att jag ska bli nöjd. Och snygg. Ett måste är dock att den ska passa ihop med min älskade ryssmössa

Jag med min fina mössa tidig vår -09. Vilken jacka kan tänkas passa?

Just nu står jag med flytt, nollning, kompletteringar, jobb och andra måsten upp till öronen. Det är inte kul. Magen gör ont och illamåendet trycker på. Ändå vill jag inte gnälla. Men jag är inte pepp just nu.

Förlåt.

Efter en ansträngande natt på jobbet har jag nu sovit ut. Dags för mat, en dusch och stan. Sen är jag helredo för  en helg i Kristianstad med Tina och Kajsa. Som jag har längtat! & nu äntligen är den här. iih, jag känner mej superlycklig! :)

Dessutom hade jag en fantastisk dag med Clara i onsdags. Vi arbetade med nollningen, badade på brunnsbadet och fotogrferade. Tack Clara för att tipsen. Du är grym!

Vädret är toppen! Mina vänner är fina! Och nästa vecka ska jag få träffa min man igen! Tydligen ska jag få en present från Kroatien och bli bjuden på middag, så det blir några dagar i Kalmar nästa vecka. Kunde få ledigt på måndag så troligtvis stannar jag mån - tors förmiddag. Så härligt! Jag saknar honom så grymt mycket. Så det gör fysiskt ont i kroppen. Är det inte konstigt att det kan bli så? Häftig känsla.

Dessutom kommer Clara hit idag och vi ska förbereda lite inför nollningen, samt ge oss ut och fotografera. Totalt toppen! Äntligen ska hon föra sin visdom vidare, haha. Men helt ärligt så ska det bli grymt roligt att träffa Clara igen. Det var ett tag sedan. Så jag är pepp och på topp :)

 

Här är det fullt upp! Nu ska jag iväg till jobbet för ett par extratimmar. Detta krävs eftersom vi ligger grymt mycket efter nu när alla bokningar och gäster har kommit in. Har typ fullt hela tiden och det känns kanon! Jag gillar mitt jobb. Nu när jag har jobbat dag igen känner jag hur fantastiskt det är att kunna läsa problem för mina gäster, och hur otroligt glada de blir. Kundkontakten är så jobbig många gånger, men roligare ännu fler gånger. Visst är jag glad att jag pluggar, men gjorde jag inte det skulle jag nog fortsätta min bana inom hotellbranschen. Var inne på att läsa ett turismprogram, management eller något liknande i Kalmar, men struntade i det eftersom det innehöll för mycket matte. Haha! Informatörsprogrammet är nog grejen för mig iallafall.

Sen ska jag och Tina gå till terassen, dricka någon god drink och lyssna på Lena när hon har den mycket populära allsången. Förra veckan var det tydligen helt fullt. Vilket jag kan förstå med tanke på Lenas otroliga charm, hon får säkerligen med gästerna på bästa sätt. Vilket lyft för oss på Brunnen!

Imorgon ska jag på återbesök efter min lungundersökning för ett par veckor sedan. Sedan ska jag bada med Tina och Kajsa, om inte moster och Alice kommer på besök, för då ska jag bada med dem. Troligtvis på det nya badlandet, woho! På kvällen blir det bio med Kajsa, kankse också Tina.

Och på onsdag kommer Clara från Karlskrona. Det ser jag verkligen fram emot! Snacka om att det var ett tag sedan man sågs. Vi ska fixa lite inför nollningen, och självklart fotografera lite. Det kommer bli en grym dag!

Och på torsdag börjar kneget igen,  och i helgen blir det Kristianstad med goda vänner, mat, vin och massa bra artister. Yey! Jag har fullt upp av roliga saker och jobb. And I love it!

Jag har lekt lite med min kamera sen jag fick den för lite drygt en vecka sedan. Vissa bilder var jättebra, andra inte alls. Hur som helst är jag kär i min kamera! Den är bäst! Och jag bjuder på en testbild bara för att visa hur klara färgerna är. Och hur skarpa konturerna blir. Den innehåller Kusin Eric, Farfar och Hamlet. Tre stycken av mina favorit män kank man nästan säga :)

 

Ännu en gång är jag tillbaka i Ronneby. Helt utan någon hemmakänsla eller speciell lust att göra någonting alls. Visst, jag träffade Tina igår, vilket var totalt amazing! Och så fick jag reda på idag att Linnéa är tillbaka från Australien, vilket också är toppen! Samt flera andra underbara vänner och människor som finns här. Men annars möts jag mest av en sorts tomhetskänsla, en besvikelse och en undran om detta verkligen är allt? Ska inte livet erbjuda mer än en marknad en gång om året och en ny thairestaurang?

Jag må låta riktigt negativ, men jag undrar liksom vad som är meningen med denna stad? Människor är ganska sura, kanske också dom är besvikna. Och människor grinar över saker som jag liksom undrar vad jag gjort. Egentligen. Har det med människorna eller staden att göra? Påverkas de boende människorna av den gråa känsla som Ronneby förmedlar? Barnslighet kallar Jakob denna pågående konflikten för, och inte från min sida då, utan från den motsatta. Och jag håller med honom. Eller barnsligt? Jag vet inte. Det kanske är en normal reaktion om man ser tillbaka?

Ett nej är inte alltid personligt menat, och speciellt inte i detta fallet. Ett nej i detta fallet var bara ett enkelt nej på grund av rädsla över en kväll som kanske skulle gå för långt? Ett nej berodde på en rädd pojkvän som just nu passar sina föräldrars hus. Detta nej var inte personligt riktiat på något sätt. Men ändå tar du det så. Och nu vill du inte vara i samma rum som mig. Varför? Inga namn näms eftersom du vet vem du är ..

Detta inlägget är tillägnat Dig. Du som vet vem du är. Du som kommer känna Dig otroligt träffad just nu. Dig som jag av respekt inte vill nämna vid namn. Till Dig, bara Dig. Du som är en så fin vän. Till Dig som förtjänar allt fint och bra i världen. Till Dig som på ett totalt onödigt sätt kritiserar Dina tankar och handlingar. Till Dig som jag vill ska må bra. Till Dig som håller smärtan inom Dig. Till Dig som döljer Dina tårar bakom höga murar och hårt framkämpade leenden. Till Dig som har gått igenom så mycket svårt. Till Dig som jag vill ge all lycka i världen. Till Dig som förtjänar all lycka i världen.

Jakobs dator är knäpp och drar liksom ihop mina inlägg. Hoppas ni kan läsa dem ändå!

Jag har världens mest fantastiska pojkvän och vi har haft en helg underbar helg!

Vad händer med "storbloggaren" Emelie? Hon som kunde skriva flera inlägg om dagen om allt roligt som händer. Jag ska berätta för er: Jag njuter av livet!