.

Ärlighet, vad betyder det? Egentligen? För vissa innebär det att säga att de inte tycker om en viss tröja. För andra betyder det att säga att de älskar någon, även att denne inte älskar dem tillbaka. För vissa betyder det att säga exakt vad de tänker på i det exakta ögonblicket. För vissa betyder det elakhet och för vissa godhet.

Jag ser mig själv som en ärlig människa. Jag säga i stort sett alltid vad jag tycker, men jag står inte alltid fast vid min åsikt. Inte för att jag är konflikträdd och inte vill ta diskussionen utan för att jag helt enkelt kan ändra åsikt, och ibland så orkar jag inte heller diskutera. Vissa saker är helt enkelt inte värda att lägga energi på.

Och jag anser att ärlighet är grunden till det mesta som är bra i både kärleks-, vänskaps- och familjerelationer. Kan du vara ärlig så blir människor oftast lite mindre sårade i slutändan. Även om sanningen ibland svider.

Däremot har jag otroligt, jävla svårt för människor som är "ärliga" på sin blogg och skriver skit om alla andra. Speciellt om människorna inte kan säga det direkt till personen i fråga, utan istället använder bloggen som ett sorts vapen och även skydd. Enligt mig är det inte ärlighet, utan det är bara en feg sak att ta till för er konflikträdda där ute. Och alldeles för många människor gör det. Tyvärr.

Ärlig är du när du kan stå framför en människa, se denne i ögonen och berätta vad du känner eller tycker om denne. Sen kan det göras på olika bra sätt. Jag må låta grov och känslokall nu. Men jag står fast vid vad jag skrev för ett par månader sedan då jag tyckte att alla par använde bloggen och facebook för att bekräfta sin kärlek till varandra, SÄG DET TILL VARANDRA ISTÄLLET! Och använd inte vartannat inlägg till att skriva om hur mycket du älskar din parner. Skriv inte heller hur illa du tycker om en människa, SÄG DET TILL DEN! Du kommer att få mer respekt på vägen. Ärlighet is the key people!

Jag uppskattar att de flesta jag känner är ärliga, oavsett om det handlar om kläder, kärlek, mat, känslor eller vad tusan som helst. Detta gäller både mina "gamla" och "nya" vänner. För det bidrar till att jag respekterar och älskar dessa människorna mer. Jag vet ju att jag kan lita på dem nästa gång när de tillexempel säger att mina byxor är fina eller att jag har fel i min åsikt, och varför jag då har fel.

Jag försöker därför att bygga mina relationer på ärlighet. De flesta i alla fall. Sen finns det situationer där jag helt enkelt känner mig nedvärderad och inte har rätt till att uttrycka mina känslor på det sätt som jag vill. Även om jag egentligen vet att jag har det. Jag tänker inte låtsas att jag är en stålkvinna som alltid och hela tiden står upp för mina åsikter och aldrig blir nedslagen.

Det finns också situationer där jag kan uppfattas som elak och grym, för att jag inte alltid formulerar mig rätt eller förfinar mina ord. Men jag anser ändå att ärlighet är grundstenarna till allt som är viktigt i vår värld, våra relationer och i våra liv. Vita lögner är en sak, men om man försöker vara ärlig i det mesta tror jag att de andra delarna liksom följer med. Vi skulle då få ha kvar våra vänner lite länge, inte vara otrogna och kanske inte heller tappa respekten för varandra.

Detta inlägget är inte baserat på någon speciell händelse utan är sammansatt av olika funderingar som jag har haft under en längre tid. För jag är ärlig mot människor, och förväntar mig också därför ärlighet tillbaka. Oavsett vem jag pratar med. 

Jag kan i stort sett lova att den som är ärlig också får både värdighet och respekt med sig på vägen. Dessutom tror jag att du kommer må lite bättre i dig själv. Lita på mig, jag är ärlig ;)


Vad är värdighet utan ärlighet?