.

Det finns nog ta mig tusan inget värre än att betala räkningar. Man bara ser hur pengahögen minskar i drastisk fart.

Det känns skönt att man har mor- och farföräldrar som peppar mig till att fortsätta jobba hårt. Idag har jag fått både mail, brev och telefonsamtal med uppmuntrande ord och jag blir nästan lite rörd. Jag är ganska lyckligt lottad faktiskt!

Imorgon klockan tio åker vi. Jag och Mikael alltså. Till Stockholm. Jag ska gå på praktikintervjuer och han på en anställningsintervju. Herregud. Jag är nervös. Det är dock chill att vi kan bo hos hans syster. Men hur ska jag hitta i Stockhom? Bland stressade människor, små gator och höga hus? Tack gode gud för GPS i telefonen. Bara tanken på att åka tbana själv gör mig svettig. Mitt lokalsinne är ju faktiskt bland de värsta. Jag hittar ju inte ens i Växjö, och knappt i Karlskrona. Men jag hoppas på det bästa.

Varför kan livet inte bara flyta på? Varför ska någonting alltid krasha när man mår som allra bäst?

När jag kramar Clara och säger "jag tycker om boken som jag fått låna av dig".

Kanal 11 ska börja sända Big brother, eller har börjat är mera sant att säga. Jag undrar givetvis hur tv-bolagen egentligen tänker nuförtiden? Har alla nytänkande och kreativt skapade människor gömt sig under en sten? Eller ännu värre, gått och dött? Eller förbjuds de kanske att arbeta på bolagen? Det verkar då inte bättre.

Program som ung och bortskämd, Jersey shore och nu då också Big brother fyller våra kvällar framför TVn. De där speciella kvällarna som brukade bestå av nöje, skratt och gemenskap innehåller nu bara alkohol, bråk och sex. Inte undra på att alltfler människor väljer att se programmen som de själva valt via datorn. Eller att olaglig nedladdning fortsätter. Vi erbjuds ju inget vettligt att förtära, våra hjärnor blir allt dummare och vad ska hände med oss i slutändan? TV kommer i framtiden inte att behöva fördumma oss tittare genom program som Ullared och Böda camping. De behöver inte söka efter oss under stock och stenar, för vi är redan där. Den fördummade generationen som inte kan annat än att dricka sprit och ligga med varandra. Generationen som inte vill, eller vågar, vara nytänkande. För att ingen tillåter oss att vara det. Ibland får man skämmas ..

I fredags var det finmiddag som stod på schemat tillsammans med större delen av gänget. Gustav grillade fläskfilé och till det fick vi hemmalagad potatisgratäng och en fruktansvärt god sallad. Till efterrätt fick vi sedan chokladmousse gjord från grunden med färska jordgubbar. Helt ärligt så hade jag inte kunnat äta godare på restaurang. Efteråt jäste vi i soffan, pratade minnen, skrattade åt dåliga hårval och hade en sjukt härlig kväll. Jag var dock fortfarande trött och somnade sött på Jakobs mage medan de andra skrattade åt Johans Glans "Skåne tour".

Den ständiga myten om studenter är att vi skulle vara så fattiga att vi tvingas leva på nudlar i slutet av varje månad. Jag har skrivit om ämnet innan, men jag tänker göra det igen. Jag har under mina ett och ett halv år aldrig behövt leva på nudlar. Visst ringer jag hem ibland (som den här månaden tillexempel) och ber om ett lån för att kunna fylla på kylskåpet eller för att fylla på mitt medicinförråd. Det har hänt kanske tre gånger och det är oftast när litteraturen varit dyr eller andra utgifter har kommit emellan. Detta anser jag inte vara särskilt mycket, speciellt inte heller om man tänker på att jag faktiskt har specialmat i form av glutenfritt och även flertalet och ofta varierande lungmediciner som helst inte får stå tomma.

Igår började jag känna mig lite hängig så jag bestämde mig för en hemmakväll på soffan tills Jakob kom till mig. (När Linda åker skidor vågar jag inte sova själva i lägenheten) Allting kändes helt okej, tills jag började se svarta prickar och svetten började lacka på mig. För att sedan gå över till att frysa. Jag ringde till Jakob, som lade på ett kol och skyndade hem till mig för att jag inte ville vara ensam mer. Vi gick och lade oss i tid, kollade på film och bestämde oss för att en sovmorgon nog skulle vara den bästa lösningen. Jag hade ju trots allt inte sovit särskilt många timmar per natt i en veckas tid ungefär. Idag vaknade jag helt av mig själv. Betydligt piggare och med en klar syn. Att bara köra på som jag har gjort utan att pausa kan tyckas roligt, men tillslut säger kroppen ifrån. Även om skolarbetet ligger på en lagom nivå nu så finns fortfarande så mycket annat runtomkring som ska skötas. Och jag har verkligen inte lyssnat på min kropp utan bara fortsatt i 110 km/h. Och tillslut tog det stopp, dock inte på ett särskilt dramatsiskt sätt, men ändå tillräckligt för att jag ska kunna tolka varningssignalerna. Kroppen orkar nog inte allt för mycket, och speciellt inte att fungera utan sömn, trots allt.

Jag blir glad av: att Yves rocher slänger ner en extra bodypeeling i paketet utan att ta betalt för den & svarar "då tycker jag att du ska njuta av den lite extra" när man ringer för att berätta om deras förlust.

Helgen i Malmö var grym. Härligt sällskap, mat, god dryck och massa skratt på komedishowen. Hotellet var mer än vad jag kunde velat ha med badkar och allt. Och jag är nu mer peppad än någonsin inför min och Jakobs weekend i Göteborg. Dock blev det inte mycket sömn eftersom jag, Jakob och Mikael låg och pratade halva natten för att sedan var uppe hela dagen och inte somna förens ett på söndagen på grund av sen hemkomst. Nu är det plugg, plugg och möten som förgyller dagarna. Dock kommer detta halvåret att bli riktigt roligt och jag fullkomligt älskar att vara projektledare. Med andra ord rullar livet på ganska bra.

Om tre timmar bär det av för en komediweekend i Malmö! Heja heja

Alla som känner mig vet att jag lever för hud- och hårvård i alla dess former. Jag skulle hellre snagga mig skallig än att gå med slitet hår och när huden börjar bilda små plitor är jag snabbt där med mina små knep. Jag har hjälpt flera vänner genom åren, både med klippningar, färgråd, färgning och hudvård. Ett tag var jag stensäker på att jag skulle söka en hudvårdsutbildning i Landskrona och att det var just hudterapeaut jag skulle bli. Dock kom jag på andra tankar när jag reste runt i Thailand. När jag satt hos de trevliga små kvinnorna och såg hur de arbetade med mina naglar, fötter och liknande förstod jag att mitt intresse vad just ett intresse, en hobby att syssla med på fritiden. Men ingenting som jag ville göra varje dag i hela mitt liv. Därför satsade jag på mitt andra stora intresse: skrift och tal. Detta val är ett av de bästa som jag gjort i hela mitt nästan tjugotvååriga liv och alla positiva effekter som blivit av detta valet gör mig bara gladare och starkare i mig själv varje dag.

Min balklänning ska upp på blocken för att säljas. Jag skulle bara photoshopa bort våra ansikten då jag fick den briljanta idén. För vem vill inte köpa en balklänning ägd av en huvudlös kvinna? Kanske ingen? Kanske alla?

Jag har börjat med en himla dålig ovana. Eller ovana och ovana, jag kan inte hjälpa det, men det är ändå sjukt trist! Jag drömmer nämligen mardrömmar så fort jag sover ensam. Igår efter ett dagslångt besök i Blekinge var jag så in i bombens trött så jag bestämde mig för att sova ensam. Jakob pussade mig hejdå, skrev godnattsms och allt var på sin plats ... förutom sömnen. Jag var så trött att ögonen inte kunde vara öppna, men sömnen ville inte infinna sig riktigt för jag låg liksom och halvsov och drömde samtidigt sjuka saker. När jag väl somnade på riktigt fortsatte jag in i en värld av förvirring och andra otäckheter. Usch! Tur att vi på allvar pratar om att flytta ihop nu. Om allt går som det ska kommer vi faktiskt också att göra det om ett år. Det känns spännande!

Idag är jag extra tacksam för en fantastisk pojkvän och en sjutusans mamma. Vilken tur man kan ha med vissa människor!

Jag vill tacka Linnéuniversitetet för att de har anlitat den mest kompententa,coola och absolut bästa konsluten som finns! Jag hade baskunskaper i photoshop, men nu kan jag använda illustrator och indesign också. Givetvis också grundligt, men på ett sådant sätt som jag kan bygga vidare på. Nu vill jag skapa och känna mig just sådär härligt krativ som jag vill vara. Herrejisses, vad bra jag mår!

Jag är sugen på att läsa. En riktigt bra bok med känslor, spänning och romantik. Eller lite olycka, men med massa känslor. Ni vet en sådan bok som man kan sitta och bara drömma sig bort till, kanske gråta en skvätt men ändå må bra av i slutändan. Men hur hittar man dessa böckerna? Jag minns knappt senaste gången jag läste en bra bok som inte var vald av föreläsare på Linnéuniversitetet ...

Mikael, Gustav och Ramona är färdigfirade. Nu står en megastor bit tårta i kylen och väntar på mig. Det är härligt att ha vänner som fyller år!