.

Allting är klart. Jakobs lägenhet skiner som aldrig förr (vad kan man tro om ett ställe som delats av tre inte särskilt noggranna killar i tre år? Jag har fått jobb, praktikplats, skickat in kommunikationsplanen, varit och handlat massa god mat till oss, fått CSN, ska strax gå upp till Elin för lite fredagsmys och klockan tre möter jag min älskade Johanna på stationen. Ikväll blir det The Ark, äntligen!!! Och imorgon kommer även Tobias his för massa häng, bowling och utgång. Vilken fantastisk helg!

Efter en fantastisk helg i Kalmar är jag nu tillbaka i Växjö. En dunderförkyldning drog jag dock på mig med feber, svettningar, snor och en ond hals. Men vad ska man göra liksom? Efter dubbeldosering av astmamediciner och hostmedicin ska jag nog ta mig fram. Det tråkiga är bara att det inte finns någon som helst tid till att ta det lugnt.

Väskan är packad, lägenheten städad, jag iordning och humöret är på topp. Om en timme står vi på stationen och väntar på tåget som tar oss mot Göteborg. Äntligen! Jag twittrar lite under helgen, men bloggandet får vara. Så vi hörs nästa vecka allihopa. Ha en fantastisk helg, det ska jag ha!

Jag är precis hemkommen från Mikaela . Vi har haft en otroligt mysig kväll fylld med prat som vanligt. För så är det alltid när vi kommer ihop, skratt och prat som förlänger livet. Det är inte mycket annat som behövs, det bara klickar. Och det tycker jag känns fantastiskt bra!

Det känns skönt att man har mor- och farföräldrar som peppar mig till att fortsätta jobba hårt. Idag har jag fått både mail, brev och telefonsamtal med uppmuntrande ord och jag blir nästan lite rörd. Jag är ganska lyckligt lottad faktiskt!

När jag kramar Clara och säger "jag tycker om boken som jag fått låna av dig".

I fredags var det finmiddag som stod på schemat tillsammans med större delen av gänget. Gustav grillade fläskfilé och till det fick vi hemmalagad potatisgratäng och en fruktansvärt god sallad. Till efterrätt fick vi sedan chokladmousse gjord från grunden med färska jordgubbar. Helt ärligt så hade jag inte kunnat äta godare på restaurang. Efteråt jäste vi i soffan, pratade minnen, skrattade åt dåliga hårval och hade en sjukt härlig kväll. Jag var dock fortfarande trött och somnade sött på Jakobs mage medan de andra skrattade åt Johans Glans "Skåne tour".

Nej, jag har inte skrivit fel år i rubriken. För just idag är det ett år sedan jag och min kärlek bestämde oss för att vara just kärlekar till varandra. Det har varit ett år fyllt av kärlek, passion, pussar, kramar, tårar och känslor. Ett fantastiskt år att börja sitt liv tillsammans med och just nu vill jag helst klättra på väggarna.

Gammal och redan uppvisad bild med dålig kvalité. Men vem bryr sig? Vi är kära!

 

Sitter just nu & läser mina kursares PR-arbeten inför seminariet idag. Det är tråkigt.

Jag vill egentligen med detta inlägg berätta att Johanna Moscán är bäst i hela världen och att jag är otroligt lycklig för att ha henne som vän. En människa som förstår mig bättre finns nog inte. Och visst, det kan tyckas att folk skriver att de älskar någon och om hur bra deras vänner är till höger och vänster. Jag gör det ofta, för jag har många fina vänner och vill berätta för världen om dem. Nu är det Johannas tur, det är henne som jag vill kalla för min absolut bästa vän. För trots stress, tårar och det faktum att vi bor ca 12 mil ifrån varandra och endast kan träffas en gång varannan månad eller så, så vet vi vart vi har varandra. När vi ses är det som att vi aldrig varit ifrån varandra och som nu, när vi inte setts på ett tag, så saknar man varandra oerhört. En vän kan betyda så mycket, och för mig är Johanna är grunddel av mitt liv. Utan hennes stöd angående olika saker hade jag inte suttit här idag , leendes. Vänskap handlar om att ge och ta, och du Johanna, är en fantastisk givare och stöttepelare & jag kan bara försöka vara detsamma för dig. Du är kanon!

jag har visat bilden innan, men den är så söt så den tål att visas igen

Min fina farmor & farfar på deras 50åriga bröllopsdag.

När jag blir äldre hoppas jag stå där och vara lika lycklig som de två är tillsammans.

Jag har hittat någonting fint. Något fint som består av fyra personer som jag har otroligt roligt med och som jag är mig själv med i alla lägen. Visst har jag mina tjejer också, och ni vet hur otroligt bra jag tycker om dem! Men detta är annorlunda. En annorlunda känsla skulle man kunna säga. Inte bättre, men inte heller sämre. Jag skulle vilja kalla dem för min familj här i Växjö. Tidigare bestod den av av min kombo, men jag tror att den håller på att utvecklas och växa. Sjävklart har jag min "standard" familj hemma , men detta är tryggheten som finns på en plats där du tro det eller ej, kan känna dig ganska utelämnad.

Vissa säger att man väljer sina familjer själv och jag är nästan beredd att hålla med. Du väljer inte dina föräldrar, syskon eller släktingar. Men du kan välja de människor som du tillsammans med skapar en trygghet. Familjerna kan förändas, utökas och minska, kanske till och med försvinna så småningom. För dessa familjerna byggs i nuet och skapar en stabil grund för dig att stå på. Du kan också ha många familjer, men jag tror ändå att det finns den där speciella gruppen , den där du känner dig totalt hemma med. Den består inte av en kärlek i den meningen som kärlek brukar bestå av. Utan byggs på vänskap som ibland på en kort tid kan utvecklas till någonting bra, det vet jag att min gjorde. 

Linda, Perra och Fredrik till er ära (hrm) citerar jag nu Carrie:
The most important thing in life is family. There are days you love them , and others you dont. But in the end, they're the people you always come home to. Sometimes it's the family you were born in to. And sometimes it's the ones you make for yourself. (SATC, säsong 2)

Kvällen igår spenderas med mina tjejer, eller min elit som man kanske kan säga, här i Växjö. Vi lagade potatisgratäng, kött, kladdkaka och glass. Utan att gå in på detaljer så är det flera av oss som just nu känner oss både stressade och nere, och som har en hel del saker att reda ut i livet. Allt detta gick vi igenom från början till slut i stort sett. Och även om vännerna inte alltid kan säga de där profesionella sakerna som en utbildad psykolog kan så är de väldigt bra att ha! Att verkligen kunna öppna sitt hjärta för dessa tjejer och att känna att det varken dömer eller berättar vidare, den är en lyckokänsla som inte är av denna värld. Vi kan trösta varandra när ingen annan förstår, eller när vi inte alls får den trösten vi söker från det håll vi egentligen vill ha den ifrån. Vänner är en fantastisk gåva, och jag hoppas att ni alla tar vara på de vänner som ni har. Använd inte heller dem bara till psykologi. Stötta varandra i motgångar, skratta tillsammans, glädjs åt varandra, gör roliga saker tillsammans och ta verkligen vara på det ni har. Dina vänner kommer alltid finnas där. Jag är så otroligt glad att jag har fått in dessa underbara figurer i min värld.

Jag försöker läsa, men kommer ständigt på mig själv med att sitta och tänka på annat. Egentligen måste, måste, måste jag läsa men jag kan inte. Hela tiden går tankarna bortåt, mot ett annat land. Där han sitter, han som får mig att må bra och han som jag vill vara nära. Just idag .. Bara en kram och ett härligt leende, sen hade jag kunnat fortsätta min dag precis som vanligt. Idag är en riktigt dålig dag, en sådan dag då jag önskar att han kunde sätta sig på ett flyg och vara här ikväll. För jag hade behövt det, jag behöver honom ..

Fick ett mejl från min ena moster idag. Det stod "grattis på namnsdagen hjärtat" och lite andra fina saker. Det känns fantastiskt fint att någon sitter ca 10 mil bort och tänker på mig när jag knappt hinner själv. Inte visste jag ens att jag hade namnsdag idag. Tack!