Crash och kaboom!

Varför kan livet inte bara flyta på? Varför ska någonting alltid krasha när man mår som allra bäst?
Just nu är det en morfar som ständigt finns i tankarna. En morfar som gick från stor och stark till liten och med en massa smärta på bara ett år. Lilla morfar, jag tror att vi alla tänker på dig.
Dessutom fina vänner som har det tufft. Vänner som annars ler ser nu mest ledsna ut och hoppet är liksom borta för en stund.

Denna sjuka smärta som man önskade att man kunde bära åt dem man älskar. Ibland är livet tufft. Man får väl bara rida ut stormen antar jag ..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0