Muslimerna, friend or foe?
Sjukt intressant artikel på dn.se idag. Muslimerna, hur medierna framställer dem och vår synd på deras "terrorvåld". Läs här.
Människor är dryga
Föreläsaren: Vill ni välja projektgrupper själva?
Större delen av klassen: Ja!
Situationen efteråt innebär ensamma människor som hamnar utanför och inte har en grupp att gå till. Kul för dem? NEJ! Man tar in dem i sin grupp och allt är perfekt , för det finns ju faktiskt arbetsuppgifter åt alla. Slutsituation? Snack i klassen om "the bad group" som tvingar alla andra att ta in en extra person i sitt arbete också, bara för att den första gruppen egentligen var mest mänskliga och inte lämnade någon utanför. Hur jag känner mig? Som den snällaste människan i världen!
Att ha pli på sin pojkvän
Hela måndagen gick jag och var sugen på choklad. Ni vet ett sådant grymt sug som tyder på att inget annat någonsin kommer kunna duga. Dock hade jag lämnar 200 gr Marabou apelsinkrokant hemma hos min man och höll mig därför borta från socker och annat, bara för att jag visste att kakan väntade på mig. Dock blev jag sjukt förvånad (& besviken!) när kakan inte ligger kvar på skrivbordet och när jag frågar om den ler Jakob finurligt och svarar att den åt han upp. Och att den dessutom var väldigt god. Tur är dock att han ville mig så väl att när vi var ute på kvällspromenad igår gick vi inom ICA och jag fick välja precis vilken choklad jag ville. Så jag passade på och bytte upp mig till en lite finare premium, bara för att jag fick. Sedan gick vi hem, bäddade ner oss, åt choklad och såg på det senate avsnittet av "Det okända" (mitt val) och bara mös. Eller tja, mös fram tills att Jakob utrrycker : Emelie, lova att vi aldrig ska vara med i detta programmet. Sedan skrattade vi mest.
Ikväll ska han laga middag till mig och sedan ska jag vara hans dejt på deras klassfest. Ibland känner man sig bra älskad :)
Musiksugen
Jag vill spela gitarr! Klinka och lära mig coola saker. Men tyvärr väntar min omtenta i statistik på mig .. Blä!
Såhär lugnar jag ner mig
-
Sover ut cirka tio timmar, två nätter i rad(!)
-
Pratar med en kanon-kombo
-
Tar långa duschar
-
Peelar mig
-
Smörjer in mig
-
Går till frisören
-
Färgar håret
-
Pluggar sista dagen tillsammans med de bästa killarna
-
Pluggar tills jurdiken förhoppningsvis sitter
-
Intalar mig själv att allting löser sig
- Fokuserar på att min älskling kommer hem från sin utlandstermin imorgon, FÖRALLTID
Godnatt
Som ni säkert vet är jag slutkörd. Jag går på knäna och har därför tagit mitt förnuft till fånga och bäddat ner mig i min sköna säng och ska somna helst nu på direkten. Imorgon blir det studiecirkel i biblioteket och efteråt ska ta mig sjuttsingen Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen sitta. Jag bara ska sätta tentan på lördag. Inget snack om saken. Därför säger jag godnatt nu.
"Sociala medier"
Dagens media skriver om Elisabeth Höglunds kolumn och hennes ord om hur sociala medier troligtvis kommer påverka våra sinnen och relationer i längre utsträckning. Hyfsat intressant, speciellt för en kommunikationsstudent som anser att sociala medier kommer påverka både mitt arbete och sociala framtid på flera sätt. Läs om det här.
Helt totalt utarbetad
Igår fick min käre pojkvän höra allt om hur tufft och irriterande mitt liv är just nu. Juridiktentan på lördag är riktigt tung, nästa fredag ska statistiken göras om, julsakerna i nedplockade men står i lådor i lägenheten eftersom min vindsnyckel inte fungerar, jag behöver dammsuga och imorgon ska jag storhandla. Samtidigt är jag riktigt trött och helt utarbetad! Jag har inte vilat sen i somras, och då vilade jag inte ens. För då jobbade jag eller pluggade. Likadant som jag har gjort i två år. Bara jobbat och pluggat utan vila. Inte ens över jul var jag särskilt ledig. Jag orkar inte mer. Min kropp har helt slut på energi och att ta sig upp ur sängen på morgonen är en sådan kraftansträngning att jag är chockad över att faktiskt ens tar mig upp. Allt jag vill är en ledig helg, iväg någonstans där jag blir ompysslad, får gå i morgonrock och sova sålänge jag vill. Min förkyldning behöver läka ut ordentligt. Inte för att klaga alltså. Men hur mycket jag än tycker om min skola och känner att den är helt rätt, så är jag ganska trött.
Och med onsdagen kom vila
Igår bara satt jag. Jag tänkte på livet, kollade på tv, klickade runt mig på internet och drömde om en utlandsresa. Tillsist gjorde jag pyttelite i min sammanfattning om upphovsrätten, men det var bara sådär lite så att jag skulle känna att jag faktiskt hade gjort någonting. Därför är denna torsdagen till för extremplugg! Idag ska marknadsföringslagen förmodligen präntas in, eller bakgrundsfakta om EU .. men först ska jag sammanställa mitt fulla dokument och skicka till mina studiecirkelnskamrater. Jag sitter nu inlåst med glasögon, fina kläder (bara för humörets skull) och ska strax koka lite te. Utanför fullkomligt vräker snön ner. Det blir en perfekt plugg dag, det känns ända in i märgen.
Men vad gör det om hundra år?
Tentan gick ju som jag trodde. Bara att göra om, tur att man känner att man fattat det mesta och att det troligtivs berodde på en dålig dag och en vecka med allt för lite sömn. Nya tag! Jag kan ju heller inte sitta hemma och deppa nu. Min alldeles fantastiska pojkvän kom äntligen hem idag, efter fyra månader i Holland. Vi har setts ett par timmar redan, men juridikböckerna väntade på mig. Och imorgon är dessutom nästan hela dagen vår. Äntligen!
Vem är det som går och går?
Herregud, idag har jag pluggat i 10 timmar. Galet! Och ändå känns det som att man står still och bara trampar. Juridik är intressant, men det tar emot .. Det gör det. Och imorgon ska vi hämta min icke VG tenta. Håll tummarna.
Julklappar, nejtack?
Denna julen insåg jag att jag faktiskt börjar bli vuxen. Faktorerna till detta uppvaknade är många, men bland annat beror det på att pojkvännens släkt bjuder in till julfirande, min släkt räknar med att han ska vara med oss, och på att jag inte vill ha julklappar. Eller, vill och vill .. Jag är mer ute efter firandet, maten och den varma stämningen som oftast uppstår när man firar jul. Sedan finns det självklart saker som jag behöver men som jag inte kunnat unna mig på grund av studentekonomin. Saker som en hårklippning, färgning, hudrengöring som inte kommer från Maxi, kläder, varma vantar och raggsockor.
Det är märkligt, ekonomin har aldrig varit ett problem för mig. Men denna hösten har jag verkligen vridit och vändit och för första gången har pengarna varit slut i samma stund som månaden är det. Detta trots att jag varken shoppat kläder och endast klippt mig en gång! Tror ju att det kan bero på utlandssamtal och resor till Jakob, givetvis. Och extra dyr kurslitteratur. Är böcker för cirkus ettusenkronor verkligen nödvändigt för en kurs på en månad? Hela tiden ligger jag efter och därför har jag tagit just julen i akt att önska mig de saker som jag verkligen behöver. Allt jag kan säga är att julen verkligen kommer vid rätt tidpunkt i år och att jag dessutom verkligen ser fram emot nästa år då vi endast läser en kurs och samtidigt gör ett projekt. Dessutom är kärleken på hemmaplan igen och förhoppningsvis ska jag kunna lite mer än att överleva då.
Att satsa eller inte satsa, det är frågan
Tentan kan ha gått precis hursomhelst .. Jag har faktiskt ingen aning. Eller jo, jag vet att det inte blir något VG. Men jag prioriterar annat känner jag. Stressa sönder mig för ett VG i slutbetyget tycker jag inte är någon mening. Jag vill att min studietid ska bestå av annat än minnen från biblioteket. Inget illa alls nu mot dem som satsar på VG, jag förstår er och har varit likadan en gång i tiden. Vissa mår helt enkelt lite bättre med sig själva när de hämtar tentan och det står VG på. Jag däremot hoppar högt av G. För det är sådan jag är. Jag nöjer mig.
upp&ner, ner&upp
Idag är det rörigt. Min pojkvän fyller år, men jag har inte kunnat fira dagen med honom vilket resulterar i ett kalas för två nästa fredag. Vad man inte kan få nu får man helt enkelt ta igen. och det med råge! Vi har dessutom mycket att ta igen, 4 månader. Halleluja vad tiden har gått fort, och vad vi har klarat oss bra. Dock vill jag aldrig mer göra något liknande igen. Denna tiden, plus de veckor som han är iväg i Januari räcker gott och väl. Nu vill jag mest bara att vi ska ha det som vanligt igen och pyssla om varandra och bara må bra.
Dessutom har jag kommit in på ett par extrakurser till våren. Bland annat digital bildhantering som jag nog ska tacka ja till. Vår kurslitteratur ska exempelvis bestå av grundkurs i Photoshop skriven a Scott Kelby som min vän Clara har rekommenderat mig om tidigare. Och bara det är ju grymt! Och så tillsist har jag en statistiktenta imorgon som nog kommer vända på både det ena och andra inne i huvudet. Men som det känns nu kommer jag att klara av det, så håll tummarna!
Jul- och nyårsplaneringen är också i full gång och jag bara älskar att ha kontroll och få dra i trådarna. Då är livet som bäst. Jag är också extremt fotosugen och när Jakob har kommit hem nästa vecka ska vi leka i snön har vi sagt. Och då tänker jag nog fota massa, massa, massa.
Men inga sådanna tråkiga inlägg nu, jag ville mest berätta om mina kurser .. Jag är glad!
Guess who's back?
Jag fick andas, känna frihet, tänka om och överlägga. Nu är jag tillbaka. Kanske inte alltid och varje dag. Jag kommer inte att skriva om hur min dag varit eller vad jag åt till frukost. Bloggen är till för mina tankar och funderingar kring livet och alla dess tillbehör. Men dessa ord vill jag presentera för er kära läsare; att jag är tillbaka.
En liten paus
Just nu är det alldeles för mycket i mitt liv. Jag kan inte prioritera min blogg också. Därför kommer jag ta vad som liknar en mindre paus från bloggen. Jag behöver satsa på skola, kärlek och vänner. Jag känner att jag inte har någonting att tillföra bloggen just nu. Kanske kommer något inägg då och då, kanske gör jag endast fotoinlägg .. Vi får se. Men efter allt som hänt orkar jag inte. Och imorgon åker jag till Holland. Kommer tillbaka på söndag. Det ska bli skönt, jag hoppas på lite avkoppling (även om alla 5 tentaböckerna åker med). Tills jag skriver igen får ni ha det så bra, och ta hand om er! Stressa inte sönder, det får alla lida av. PeaceOut (Som Laurie i Cougar town :) ).
Sittning med Sofie
Sofie är här, och det är fantastiskt kul att ha henne på besök. Vi har promenerat runt campus, handlat, pratat och ätit god mat. Ikväll blir det sittning där vi ska vara utklädda till spindlar. Jag tror att det blir riktigt bra!
Sofie på sin tjugoårsfest i September 2009
No more stress!
Jag har både sett och känt av varningsignalerna. Men idag kom det slutgiltiga besked från min kropp som berättade att den faktiskt är trött. Att den inte orkar mer. Att den helst av allt vill slippa tänka på julafton, jobbiga människor, skola och sjuka familjemedlemmar. Den sa stopp helt enkelt.
Jag var på gymmet, hade väl tränat en halvtimme men inte så hårt att jag mådde dåligt, då det hände. Min kombo kom upp och frågade hur jag mådde, och jag mådde självklart illa (som vanligt). Dock lite extra, och denna gången kräktes jag också. Inte inne på gymmet, men på toaletten i omklädningsrummet. Inga kaskader och inte makalöst mycket, men lite grann. Tillräckligt mycket för att jag ska förstå mina gränser. Nu räcker det. Jag tänker läsa ut de sista två böckerna , varav jag redan läst halva av den ena. Och sen tänker jag inte plugga särskilt mycket mer till tentan. Den får gå som den gör, min hälsa är mycket viktigare!
Det snurrar i min skalle
Jag vet varken ut eller in
Det handlar om planering, eller?
Jag är lite trött på skolan just nu, eller ganska mycket kanske. Jag kan ta stress och arbetar som allra bäst när jag har en kort deadline att följa, men just nu är allting bara för mycket. I helgen valde jag att inte öppna böckerna, just för att jag är helt slut och kände att jag behövde få lite vila. Men nu är rutinen här igen, när jag vaknar känns det som att jag bara vill somna om igen och slippa tänka på allt jag har framför mig. Min första tanke som slår mig är skola och vilka uppgifter jag ska göra idag. Jag mår illa dygnet runt och är ständigt trött. Jag har liksom planerat min tid fram tills nästa fredag då tentan är över, har fått lägga ett en timplan för hur jag ska plugga bara för att jag ska slippa känna stressen. En plan är givetvis kanon att ha, men inte i fyra veckor. Sedan allt runt omkring som ska hända och ske. Det är bara för mycket. Jag gillar planering, men just nu är varenda helg i November uppbokad och det känns inte så värst kul om jag ska vara ärlig. Jag vill att det ska finnas utrymme för spontana saker som en fotopromenad eller liknande. Nu ska jag läsa klart min jäkla engelska bok utan att somna helst. Har lite problem med den, sen blir det intervjuer för att kunna tillsätta den nya styrelsen hela dagen. Mitt huvud snurrar.