.

Jag har både sett och känt av varningsignalerna. Men idag kom det slutgiltiga besked från min kropp som berättade att den faktiskt är trött. Att den inte orkar mer. Att den helst av allt vill slippa tänka på julafton, jobbiga människor, skola och sjuka familjemedlemmar. Den sa stopp helt enkelt.

Jag var på gymmet, hade väl tränat en halvtimme men inte så hårt att jag mådde dåligt, då det hände. Min kombo kom upp och frågade hur jag mådde, och jag mådde självklart illa (som vanligt). Dock lite extra, och denna gången kräktes jag också. Inte inne på gymmet, men på toaletten i omklädningsrummet. Inga kaskader och inte makalöst mycket, men lite grann. Tillräckligt mycket för att jag ska förstå mina gränser. Nu räcker det. Jag tänker läsa ut de sista två böckerna , varav jag redan läst halva av den ena. Och sen tänker jag inte plugga särskilt mycket mer till tentan. Den får gå som den gör, min hälsa är mycket viktigare!